söndag 27 oktober 2013

Historiska händelser nu och då 27 Oktober

1808Slaget vid Virta bro, Finland, då Johan August Sandels med 2 000 man besegrar en jämnstark rysk styrka.

Johan August Sandels född den 31 augusti 1764 i Stockholm, död den 22 januari 1831 i Stockholm, var en svensk greve, fältmarskalk och ämbetsman. Han är kanske mest känd för sina insatser under finska kriget 1808–1809.

Sandels gav namnet åt ett finländskt ölmärke som bryggs av Olvi sedan 1971. På flaskorna finns korta berättelser om överste Sandels och hans kärlek till öl och mat. Berättelserna är både på finska och på svenska.

Första Slaget vid Virta bro var ett slag under det finska kriget den 27 oktober 1808.
Vid Virta bro nära Idensalmi kyrka vann svenskarna under Johan August Sandels ledning, som innehade en omsorgsfullt befäst ställning norr om bron, en seger över ryssarna under furst Michail Petrovitj Dolgorukov. Några av Johan Ludvig Runebergs dikter i Fänrik Ståls sägner behandlar denna blodiga dag.


1981 – Den sovjetiska ubåten U 137 går på grund utanför Karlskrona.

U 137 (enligt svensk dåtida benämning; S-363 enligt senare offentliggjord sovjetisk benämning) var en dieseldriven sovjetisk ubåt av Whiskey-klass byggd 1956 på Ordzjonikidzevarvet, det sovjetiska namnet på Baltijskij Zavod (Östersjövarvet), som gick på grund på Torhamnaskär vid inloppet till Gåsefjärden, i militärt skyddsområde utanför Karlskrona, Blekinge den 27 oktober 1981. Vid tidpunkten för händelsen sågs grundstötningen som ett bevis för en omfattande sovjetisk undervattensverksamhet i svenska farvatten. Idag anser en del debattörer att kränkningen snarare berodde på inkompetens och undermålig teknisk utrustning än en medveten aggression. Andra anser att kränkningen var medveten och ett led i illegala aktiviteter mot Sverige. Detta är en slutsats som även förs fram av senaste ubåtskommissionen.

Kvällen den 27 oktober 1981 bedrev svenska marinen försök med en ny ubåtsjakttorped utanför Karlskrona skärgård. Ubåten Neptun och två helikoptrar ur 13. helikopterdivisionen deltog. Kvällen var stilla och ljud hördes långt över vattnet. Sikten var god. Några ovidkommande fartyg syntes inte till.

Samma kväll 1981 cirka klockan 20:00 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund vid Torhamnaskär i Gåsefjärden, cirka en mil sydost om Karlskrona. Då man inte lyckas ta sig av grundet med hjälp av ubåtens dieselmotorer klättrade några ur besättningen, däribland befälhavaren, upp i tornet. Endast 30–40 meter från ubåten skymtade en liten ö och 100 meter längre bort syns en större ö. Man försökte återigen ta sig av grundet, man körde motorerna på högvarv men ingenting hjälpte. Öbor på öarna runt omkring hörde motorbullret men man kunde inte se någonting i mörkret. De flesta antog att det rörde sig om en marinövning i närheten, och man gick och lade sig för natten.

Tidigt på morgonen den 28 oktober begav sig två fiskare, Ingvar Svensson och Bertil Sturkman, ut från Sturkö för att vittja nät. De upptäckte att vattenytan var täckt av en tunn oljefilm. De två fiskarna återvände till Sturkö och Svensson gick hem medan Sturkman återigen ger sig iväg med båten för att ta upp några egna krokar. Strax före klockan tio på morgonen gjorde Sturkman upptäckten: Halvvägs uppkörd på grundet vid Torumskär stod en ubåt. Den var svart och hade ingen beteckning. I tornet kunde han se tre, fyra män som tittade åt hans håll med kikare. De siktade med k-pistar mot hans fiskebåt när han kom nära. Han noterade en flagga med en stjärna men då flaggan inte alls överensstämde med Sovjetunionens flagga konstaterade han endast att det såg ut att röra sig om en utländsk ubåt, troligen från öst, och han vände och åkte hem igen. Väl hemma tog han kontakt med grannen Ingvar Svensson som ringde regementet i Karlskrona som först inte trodde honom men man lovade att undersöka saken. Först två timmar senare hade marinen folk på plats i Gåsefjärden.

Vedettbåten Smyge satte fart mot den angivna platsen. Man hade inga större förhoppningar att finna någon grundstött ubåt, men man var ändå tvungen att kontrollera uppgifterna. Efter en timmes båtfärd ankom man till platsen, och mycket riktigt; det stod en främmande ubåt på grundet. Fyra man stod i ubåtens torn och spanade mot dem genom kikare. Bakom dem kunde man ana en man med ett automatvapen hängande över axeln. I tornets topp vajar den sovjetiska örlogsflaggan. Insatschefen kommendörkapten Karl Andersson, som befann sig ombord på Smyge, tog kontakt med sin chef och de beslutade gemensamt att man ska gå upp jämsides med ubåten. Man lade sig på styrbordssidan.

Vid 11-tiden klättrade Andersson över till ubåten. Han försökte konversera på engelska men ingen verkade förstå vad han sa. Då han försökte med tyska steg en ur besättningen fram. Karl Andersson presenterades för ubåtens befälhavare. Han sa sig vara kommendör av tredje graden och att han hette Anatolij Michailovitj Gusjtjin. Under samtalets gång kom det fram att de kom från Baltijsk och att de fått fel på radiopejlen, gyrokompassen och navigationssystemet (rysk motsvarighet till Decca) vilket sades vara orsaken till att man navigerat fel och hamnat mitt i den svenska skärgården. Dessutom fungerade ekolodet dåligt. Befälhavaren ville även ha kontakt med den sovjetiske konsuln i Sverige. Andersson fick sedan komma ned till manöverrummet och fick äta en enkel måltid.

Polisen och kustbevakningen kallades till platsen liksom fler örlogsfartyg. Man slog en järnring runt ubåten och man förtöjde ett av kustbevakningens fartyg vid ubåten. Vid 10:30 ringde den ene fiskaren till Kvällsposten i Malmö och berättade om ubåten. Journalisten Per-Olof Gunnarsson fick bekräftelse från örlogsbasen och tidningen fick med uppgiften i den sista upplagan. Klockan 12:28 gick TT ut med en flash och vid 12:40 gick nyheten ut i lunchekot i Sveriges Radio. Strax innan klockan 12:00 ringde ÖB Lennart Ljung till statsminister Thorbjörn Fälldin och berättade om ubåten. Klockan 17:10 höll kommendör Lennart Forsman och kommendörkapten Karl Andersson den första presskonferensen. De hade dock inget besked att ge medierna angående hur man skulle handla gentemot ryssarna och U 137.


Vi firar födelsedag:
1939John Cleese, brittisk komiker och skådespelare, medlem i Monty Python.



1940John Gotti, amerikansk maffiaboss.


1973Jessica Andersson, sångare i gruppen Fame.



1981Salem Al Fakir, svensk musiker.



1984Kelly Osbourne, amerikansk sångare och skådespelare.




Vi lämnade er:
1982Mary Gräber, svensk skådespelare uppträdde som Ulla Winblad på restaurang Bellmansro.



2012Göran Stangertz, 68, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.




Allt för nu

Vi är överallt

6 kommentarer:

Ama de casa sa...

Ja, nog minns man U137... Haha! Enda sättet för svenskarna att hitta dom där gäckande ubåtarna var att dom ställde sig på land ;-)

Veiken sa...

Det var mycket som var lurigt med ubåtsjakten som väl kom eter U137. Fiskare på Västkusten sa att det skulle gå att plocka upp dom, ganska lätt, men blev avvisade..... Tjuv och rackarspel länderna emellan! :(

madelein sa...

Tack, det var gulligt sagt!!

Anonym sa...

läst och förstått :)

Camilla sa...

Att Göran var död visste jag inte...
Ha det bäst!

Tommy sa...

Sv: Tack ska du ha!

Ja det var enormt kul. Synd bara helgen försvann lika fort som den kom.

Jadå, klockorna ställde om sig själv, bara en klocka som är på sommartid ännu .. Jag vill inte riktigt släppa taget!