tisdag 15 oktober 2013

Historiska händelser nu och då 15 Oktober

HAR MÅNGA BESÖKARE MEN SAKNAR ERA ÅSIKTER

Vill veta vad ni tycker är bra och dåligt i inläggen och vad ni vill ha mer och mindre av kommer att svara på allas kommentarer bra som dåligt och som vanligt för er utan blogg så skriv ert namn så svarar jag här på bloggen

1582 – Den gregorianska kalendern börjar användas (mest i katolska länder till en början) och ersätter då den julianska.

Gregorianska kalendern eller Nya stilen är den kalender som används i de flesta av jordens länder. Den föreslogs av Aloysius Lilius och antogs av påven Gregorius XIII den 24 februari 1582 genom bullan Inter gravissimas, som en mindre ändring av den Julianska kalendern.

En del länder införde den nya kalendern samma år som bullan utfärdades, men i synnerhet i protestantiska länder dröjde det länge. I den västliga världen förekom alltså parallellt under åtskilliga år två olika kalendrar, i Sverige kallade den gamla stilen och den nya stilen. Över hela Europa rådde stor oreda i tideräkningen. Finland hade som del av Sverige gått över till nya stilen, men i Ryssland användes den julianska kalendern fram till efter revolutionen 1917.

Genomsnittsåret i den julianska kalendern var 365,25 dygn långt men eftersom det genomsnittliga solåret är ungefär 365,2422 dygn kommer kalendern så småningom i otakt med årstiderna. I den julianska kalendern var ett år skottår om årtalet var jämnt delbart med fyra. I den gregorianska kalendern gäller samma sak, med undantag för årtal som är jämna århundraden, dessa är inte skottår annat än då också seklet är jämnt delbart med 400. Detta innebär att exempelvis åren 1800 och 1900 ej var skottår, medan 2000 var skottår. Dessa skottår, som i Sverige hittills bara inträffat en enda gång, år 2000, kallas storskottår.

Den gregorianska kalendern får i genomsnitt 365,2425 dygn på ett år, vilket idag ger ett fel på bara ett dygn per cirka 3000 år. Emellertid sker en inbromsning av jordrotationen och med en tänkt fortsättning av denna kan kalendern komma ur fas snabbare än så.

Julianska kalendern eller Gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern. Reformen innebar att året fastställdes till 365 dagar och att skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år samt att månens faser inte längre skulle ha någon betydelse för kalendern. Enligt Plinius den äldre baserades kalenderrefomen på den egyptiske astronomen Sosigenes beräkningar. Sosigenes, som även fått en krater på månen uppkallad efter sig, verkade i Alexandria i Egypten under det första århundradet före Kristus och Julius Caesar kan ha blivit inspirerad till reformen under sin vistelse i Egypten av en föreslagen men inte genomförd egyptisk kalenderreform två århundraden tidigare.


1935 – Trafikkarusellen vid Slussen i Stockholm invigs och väcker internationell uppmärksamhet.

Slussen är en plats och en vattensluss som förbinder Mälaren med Saltsjön, belägen mellan Gamla stan och Södermalm i Stockholm.

På 1920-talet uppstod det så kallade "Slusseneländet". Både båt- och biltrafiken ökade och Slussen var den enda vägen för båtar som skulle passera staden i öst-västlig riktning och för bilar i nord-sydlig riktning. Vid broöppningar kunde bilar få köa i flera timmar. När Hammarbyleden öppnades 1929 behövde broarna inte längre öppnas. Men trafikproblemen fanns kvar på grund av den kraftigt ökande biltrafiken.
I mars 1931 beslöt Stockholms stadsfullmäktige att anslå erforderliga medel till en ombyggnad av slussområdet i enlighet med det förslag som framlagts av 1930 års trafikkommitté. Utförandet av arbetena uppdrog stadsfullmäktige åt gatunämnden, vilken för ändamålet tillsatte Slussbyggnadskommittén, med ledamöter från såväl gatunämnden som hamnstyrelsen. Ordförande för såväl 1930 års trafikkommitté som Slussbyggnadskommittén var borgarrådet och ordföranden i gatunämnden Yngve Larsson.

På 1930-talet revs stora delar av den äldre bebyggelse som flankerade Nils Ericson sluss, och den nuvarande slussen, Karl-Johansslussen, byggdes. Den placerades mellan de två tidigare slussarna och invigdes den 15 oktober 1935 av kung Gustaf V. I samband med byggnadsarbetena stötte man på Polhems gamla kassun från 1750-talet. Trävirket i denna var oskadat. Slussbassängen är 75 meter lång, 10 meter bred och 3,5 meter djup.

Samtidigt byggdes den klöverbladsformade "trafikkarusellen", även den invigd 1935. Det var då ett av Europas första innerstads-trafik-klöverblad och redan förberedd för högertrafik. Arkitekterna för denna ombyggnad av Slussen var Tage William-Olsson och Holger Blom, och förslaget utarbetades i samarbete med stadsplanekontorets ingenjör Gösta Lundborg. Lundborg hade studerat trafikplanering i USA och redan 1930 visade han ett klöverbladsliknande förslag tillsammans med Cyrillus Johansson.



Från 1928 kom William-Olsson att engagera sig i frågan om en trafiklösning vid Slussen. Han arbetade med såväl trafikföringen som gestaltningen av anläggningen och den omgivande bebyggelsen. Från början fanns ingen klöverbladslösning utan olika förslag och studier med planskilda korsningar. Vem som är upphovsmannen till den slutgiltiga utformningen till fyrklövern är något oklar. Det första kända förslaget med en planskild korsning för trafikens huvudflöden är visserligen undertecknad av William-Olsson, men han själv framhöll i en intern rapport 1934, att Lundberg var upphovsmannen. Den 1 juli 1934 beslutade slussenkommittén att säger upp William-Olssons anställning och istället göra honom till biträdande konsult. Till hans efterträdare valdes Holger Blom. Allt tyder på att denna nyordning inte alls var eftersträvat av William-Olsson.
Slussen hyllades från många håll, bland andra av ledande svenska arkitekturkritiker för sina vackra linjer, för sina blanka kakelväggar, de stora glasväggarna (numera igensatta) och gångstråk med småbutiker.

För gångtrafiken finns ett antal kakelklädda gångpassager som ligger under det översta gatuplanet. Dessa har fått namn efter färgen med namnen Blå bodarna Gula gången och Gröna gången.

Karl-Johansslussen som är vattenkanal för småbåtstrafiken mellan Saltsjön och Mälaren har på Ekensnack ibland kallats för "skilsmässodiket" eftersom ett genomförande av en slussning med hela familjen ombord kan vara en stor påfrestning för den äktenskapliga lyckan.


Vi firar födelsedag:
1920Mario Puzo, amerikansk författare har bland annat skrivit romanerna Gudfadern och Den siste gudfadern.


1925Margaretha Krook, svensk skådespelare.



1959Sarah Ferguson, (Fergie ) hertiginna av York, prins Andrews av Storbritannien fru 19861998.



1961Mikael Appelgren, bordtennisspelare, medlem i det bordtennislandslag som tog VM-guld 1989 och som för detta tilldelades Svenska Dagbladets guldmedalj.



1970Pernilla Wiberg, svensk alpin skidåkare, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1991.




Vi lämnade er:
1917Mata Hari, nederländsk, legendarisk spion.


1946Hermann Göring, nazistisk riksmarskalk (Reichsmarschall), självmord.




Allt för nu

Vi är överallt

1 kommentar:

Kenneth sa...

har sagt mitt :)