Mitt liv med AIK & LCHF: Historiska händelser nu och då 21 Oktober

HAR MÅNGA BESÖKARE MEN SAKNAR ERA ÅSIKTER

Vill veta vad ni tycker är bra och dåligt i inläggen och vad ni vill ha mer och mindre av kommer att svara på allas kommentarer bra som dåligt och som vanligt för er utan blogg så skriv ert namn så svarar jag här på bloggen

1520 – Ferdinand Magellan upptäcker ett sund som senare kommer att kallas Magellans sund som skiljer Eldslandet från fastlandet i Sydamerika.

Ferdinand Magellan, egentligen Fernão de Magalhães, född 1480 i Sabrosa, Portugal, död 27 april 1521 på ön Mactan, Filippinerna, var en portugisisk sjöfarare och upptäcktsresande som seglade för både Portugal och Spanien. Han var den förste att segla från Europa västerut till Asien och han var den som namngav Magellans sund i Stilla Havet.

Magellans sund eller Magalhães sund är ett sund som skiljer Eldslandet från fastlandet i Sydamerika. Båda sidorna av sundet tillhör Chile. Det har fått sitt namn av upptäcktsresanden Ferdinand Magellan. Sundet är en av de viktigaste naturliga passagerna mellan Stilla havet och Atlanten, men anses vara svårt att navigera igenom, på grund av det ogästvänliga och regniga klimatet och att passagen är relativt trång. Vid sundet ligger även Kap Froward som är det sydamerikanska fastlandets sydligaste plats.

Fram till att Panamakanalen blev klar år 1914 var Magellans sund ofta det enda säkra sättet att ta sig mellan Atlanten och Stilla havet, då fartyg skyddades av Eldslandet i syd och Sydamerika i norr. Passagen var säkrare än Drakes sund, som är en relativt trång bit hav mellan Kap Horn och Antarktis. Vattnen där är extremt turbulenta, oförutsägbara, och isberg förekommer där ofta. Fram till att Panamakanalen byggdes var Magellans sund den vanligaste passagen mellan Atlanten och Stilla havet för ångfartyg, medan Drakes sund var den vanligaste passagen för segelfartyg som har svårt för trånga passager.

Sundets östra inlopp ligger i den breda bukten vid gränsen mellan Chile och Argentina. I väster finns flera olika inlopp.

1805 – Slaget vid Trafalgar utanför Spaniens kust; amiral Lord Horatio Nelson stupar ombord på HMS Victory, men britterna besegrar fransmännen och Trafalgar går till historien som en av brittiska flottans största segrar genom tiderna.

Slaget vid Trafalgar var ett sjöslag mellan den brittiska flottan och en förbunden fransk-spansk flotta den 21 oktober 1805 och räknas som det viktigaste sjöslaget under Napoleonkrigen. Den 27 skepp stora brittiska flottan besegrade den sammanslagna spansk-franska flottan bestående av 33 skepp väster om Kap Trafalgar i sydvästra Spanien. Den fransk-spanska flottan miste 22 fartyg medan den brittiska flottan under ledning av viceamiral Lord Nelson inte miste ett enda. Lord Nelson stupade sent under slaget men hade då redan försäkrat sig om platsen som den brittiska flottans största hjälte.

Den 21 oktober 1805 överraskades Villeneuve av den brittiska flottan som anfaller den fransk-spanska linjen med två pilformade anfallsskvadroner vilka bryter de allierade formationerna. Denna formation blir senare känd som The Nelson Touch ('Nelson-känslan'). Då stridssignalen gick, runt klockan 11:45 hissade Nelson den berömda signalen: England expects that every man will do his duty. Den brittiska flottan närmade sig samtidigt den fransk-spanska, som låg i en oordnad linje i riktning mot nord samtidigt som de två brittiska kolumnerna kom från väst i en nästan rät vinkel. Den norra brittiska kolumnen på lovartsidan (med Nelson som befälhavare) med 104-kanoners skeppet Victory som flaggskepp. Den andra, södra, kolumnen med 100-kanonerskeppet HMS Royal Soveregin som flaggskepp leddes av Cuthbert Collingwood låg på läsidan. Nelson fintade den franska-spanska flottan - först angrep han en annan punkt än där huvudanfallet skulle ske. Collingwood ändrade sin flottas väg så att han skulle förenas med Nelsons.

Strax innan anfallet sade Collingwood till sina mannar Now, gentlemen, let us do something today which the world may talk of hereafter (i stora drag Nu, mina herrar, låt oss göra något idag som världen kan tala om efteråt). Eftersom vindarna var väldigt svaga under hela slaget, rörde sig båda flottorna ytterst sakta. Dessutom var den brittiska flottan under beskjutning ifrån fiendeskepp under nästan en timme, innan de själva fick skottläge. Vid middagstid gav Villeneuve ordern att anfalla fienden. Skeppet Fougueux sköt på Royal Sovereign som seglade fortare än övriga brittiska skepp. Innan hon stötte in i fiendelinjerna började Fougueux, Indomptable, San Justo och San Leandro skjuta på henne, innan hon kom i strid med 112-kanoners skeppet Santa Anna. Royal Soveregin sköt en förödande bredsida på Santa Anna varpå hon gav upp.

En skarpskytt träffade Nelson i höger axel varvid kulan trängde in i lungan och kom att vila vid ryggslutet, varpå Nelson bars ned under däck. Victory upphörda att skjuta. Redoutable skulle börja borda Victory men Temeraire kom till undsättnig och började skjuta våldsamt på Redoutable med lätta pjäser. Klockan 13:55 gav kapten Lucas på Redoutable upp. Då hade 487 av 643 besättningsmän stupat eller sårats. Efter tre timmar gav även det spanska 136-kanonerskeppet Santísima Trinidad upp. Kort därefter, medveten om att segern var i hans hand, avled Nelson runt klockan 16:30 - tre timmar efter att ha skjutits.

Vi firar födelsedag:
1833 – Alfred Nobel, svensk uppfinnare, kemist, entreprenör och donator.