måndag 31 mars 2014

Fotbollspremiär inför AIK-Göteborg

Så var det äntligen dags för premiär i fotbollsallsvenskan 2014. Dessvärre känns det inte bara roligt efter händelsen i Helsingborg igår. Fotboll ska vara fest, gärna familjefest... inte slagsmål och död.


Ser ändå fram emot kvällen och en säsong med bra fotboll. Hoppas på fler heja ramsor än hat skrik (vilket jag hoppas ALLA lag håller hårt på).


Snart är det avgång mot Friends arena för att möta några av dom jag inte sett sen i höstas och ta en öl i glada vänners lag.


Mitt tips 3-1





Truppen:


AIK:s chefstränare Andreas Alm har - tillsammans med assisterande tränarna Nebojša Novaković, Ulf Kristiansson och Lee Baxter - tagit ut 19 spelare till måndagens hemmamatch mot IFK Göteborg på Friends Arena. Avspark kl 19:05.


Uttagna spelare: 3 Per Karlsson, 4 Nils-Eric Johansson, 5 Panajotis Dimitriadis, 6 Alexander Milošević, 7 Eero Markkanen, 10 Celso Borges, 11 Nabil Bahoui, 13 Kyriakos Stamatopoulos (mv), 14 Kenny Pavey, 15 Robin Quaison, 16 Martin Lorentzson, 17 Ebenezer Ofori, 18 Noah Sonko Sundberg, 20 Ibrahim Moro, 21 Kennedy Igboananike, 25 Sam Lundholm, 28 Niclas Eliasson, 35 Patrik Carlgren (mv), 36 Henok Goitom.


Teteh Bangura (skadad), Edward Owusu, Marko Nikolic (ej spelklar), Nicklas Maripuu och Anton Salétros (sjuk) är inte med i matchtruppen. Startelvan blir offentlig en timme före avspark.




Allt för nu


Vi är överallt

Historiska händelser nu och då 31 Mars

1889 – Efter en byggtid på två år blir ett av ingenjören Gustave Eiffel konstruerat metalltorn invigt på Marsfältet i den franska huvudstaden Paris, som ingång till den världsutställning, som hålls i staden för att fira 100-årsminnet av franska revolutionen (tornet öppnas dock inte för allmänheten förrän 6 maj). Eiffeltornet, som det kommer att kallas, är från början endast tänkt att stå på plats under utställningen, för att sedan monteras ner, men det blir så populärt, att man först lovar kritikerna, att det ”bara” ska stå i 20 år. Mycket snart blir det dock en så ikonisk symbol för Paris, att det får stå kvar permanent och idag (2014) är det en av Paris och hela Frankrikes största turistattraktioner.


Eiffeltornet är ett 324 meter högt järntorn i fackverkskonstruktion med antenn, beläget på Champ de Mars, i 7:e arrondissementet, i Paris. Eiffeltornet är stadens förmodligen mest kända byggnadsverk och en av världens mest kända signaturbyggnader. Arkitekt var Stéphen Sauvestre. Tornet konstruerades av Gustave Eiffels företag och ingenjörerna Maurice Koechlin och Émile Nouguier. Det uppfördes mellan 1887 och 1889 för att bli den pampiga entrén till världsutställningen Exposition Universelle som anordnades 1889 för att fira hundraårsjubileet av franska revolutionen. Det invigdes den 31 mars 1889, men allmänheten fick inte tillträde förrän den 6 maj samma år.


Tornet var vid invigningen 300 meter högt. Höjden ökades emellertid år 1959, när man placerade en 24 meter hög TV-mast högst upp. Eiffeltornet var världens högsta konstruktion ända fram till 1930 då Chrysler Building invigdes. Eiffeltornet väger totalt cirka 10 100 ton, varav 7 300 ton utgörs av metallkonstruktionen, som består av ungefär 12 000 järnbalkar, som är sammanfogade med 2,5 miljoner nitar. Trots sin storlek har inte mer järn än att det solitt skulle rymmas i en kub med en sida på knappt tio meter använts. Det är 1 665 trappsteg (och inte 1 792 som många fransmän påstår för att få talet synonymt med året för den franska republikens införande) till toppen, men det finns också hiss, vilken man är tvungen att ta om man ska upp till tredje avsatsen, eftersom trappstegen från den andra avsatsen till toppen ej är tillgängliga för allmänheten. Upp till den andra avsatsen är det 668 trappsteg, och det är betydligt billigare att ta trapporna än att betala inträdet till hissarna.
Kostnaden för att bygga tornet var 7,8 miljoner franc (1889 års penningvärde). Varje år besöker drygt sex miljoner personer Eiffeltornet (år 2007 var antalet besökare 6,9 miljoner). Den 31 december 2007 hade drygt 236 miljoner turister hunnit besöka tornet.


Enligt den officiella webbplatsen för Eiffeltornet målar man om konstruktionen vart sjunde år. För detta krävs 60 ton färg. Hittills har tornet målats om 18 gånger. I början var tornet mörkrött, sedan blekt ockragult (vid 1900-talets början). Numera är färgen brun. Att måla om tornet tar 15 månader och det krävs 25 målare som enbart använder pensel. Den senaste ommålningen började i december 2001 och pågick till juni 2003. Intervallen för ommålning kommer fortsättningsvis att vara vart femte år från första avsatsen till toppen, och vart tionde år för hela tornet. Tornet är byggt av svenskt järn och nitarna tillverkades på Borgviks bruk i Värmland.


Händelser

  • I oktober 1911 besökte 'Abdu'l-Bahá – sonen till bahá'í-trons grundare Bahá'u'lláh – Paris, och inspirerades till sitt tal om hur Gud är obegriplig för människan under en promenad kring Eiffeltornet. Lika lite som tornet kan förstå sin skapare kan människan förstå den som skapat henne.
  • 4 februari 1912 avled Franz Reichelt efter ett hopp från första avsatsen (60 m) i sin egendesignade fallskärmskostym.
  • 1925 sålde bedragaren Victor Lustig Eiffeltornet som skrot under förevändning att underhållet var för dyrt. Den bedragne polisanmälde aldrig och bedragaren försökte sälja en gång till. Då blev han polisanmäld.
  • 3 januari 1956 skadades tornets topp vid en brand.
  • År 1957 installerades den nuvarande radioantennen på toppen av tornet.
  • På 1980-talet avvecklades en gammal restaurang och dess byggnadsställning halvvägs upp i tornet. Den köptes upp och återuppfördes på St. Charles Avenue i New Orleans, Louisiana av entreprenörerna John Onorio och Daniel Bonnot. Restaurangen var ursprungligen känd som the Tour Eiffel Restaurant men är i senare tid mer känd som the Red Room. Restaurangen återuppfördes av 11 000 delar som fördes över Atlanten i en 12-meters lastcontainer.
  • 31 mars 1984 flög Robert Moriarty en Beechcraft Bonanza genom ett av tornets valv.
  • År 1985 jagade James Bond (Sir Roger Moore) i action/äventyrsfilmen Levande måltavla (1985) May Day (Grace Jones) uppför Eiffeltornet. Hon gör i filmen ett fallskärmshopp från tornet för att komma undan. Musikvideon för filmens ledmotiv, framförd av gruppen Duran Duran, innehåller också flera scener där bandet framträder på tornet blandat med klipp från filmen. I filmen Åskbollen (1965) 20 år tidigare ingår ett klipp med tornet när skurken Largo (Adolfo Celi) parkerar utanför högkvarteret SPECTRE i Paris.
  • År 1987 utförde A.J. Hackett ett av sina första bungyjump från toppen av Eiffeltornet. Han använde en speciell kabel han varit med om att utveckla. Han arresterades omedelbart av Paris polis när han nådde marken.
  • 14 juli 1995, Frankrikes nationaldag, framförde den franska synthesizer-musikern Jean Michel Jarre "Concert For Tolerance" i tornet för att stödja Unesco. Den fria konserten sågs av uppskattningsvis 1,5 miljoner människor som fyllde upp Champ de Mars. Under konserten skapades belysning och projektioner på tornet tillsammans med mycket fyrverkerier. Exakt tre år senare återvände musikern till samma ställe för att framföra en mer dance-music- inspirerad konsert, Electronic Night.
  • nyårsafton 1999 agerade Eiffeltornet värd i Paris Millennium Celebration. Fyrverkerier avfyrades från hela tornet vilket utgjorde en spektakulär scen. En utställning ovanför en cafeteria på andra våningen firade denna tilldragelse.
  • År 2000 installerades blinkande lampor och fyra högspänningssökljus på tornet. Sedan dess har ljusuppvisningen blivit en daglig/nattlig tilldragelse. Sökljuset på tornets topp har gjort tornet till en ljusfyr i Paris natthimmel.
  • Tornet tog emot gäst nummer 200 000 000 totalt sett år 2002.
  • Klockan 19.40, den 22 juli 2003, började det brinna i rummet högst upp, där sändningsutrustningen förvaras. Hela tornet evakuerades, och elden släcktes på 40 minuter. Man rapporterade att ingen människa hade skadats.
  • Sedan 2004 finns det varje vinter en isrink på tornets första våning, där man är välkommen att åka skridskor.
  • Vid början av det franska ordförandeskapet i EU andra halvan av 2008 monterades de tolv gyllene stjärnorna vid foten av Eiffeltornet. Hela tornet badade i blått ljus och vid varje klockslag gav 20 000 lampor tornet ett gnistrande utseende.








1928Stockholms stadsbibliotek, som är ritat av arkitekten Gunnar Asplund, invigs efter en byggtid på tio år i närvaro av bland andra prins Eugen, ecklesiastikminister John Almkvist, direktör Knut Agathon Wallenberg (som har bidragit med en miljon kronor till bygget) och förlagsdirektör Karl Otto Bonnier.


Stockholms stadsbibliotek ligger vid korsningen Sveavägen och Odengatan i Vasastaden. Numera ingår namnet Asplundhuset i adressen, efter arkitekten Gunnar Asplund, som även planerade parken i bibliotekets närhet. Biblioteket rymmer cirka 700 000 böcker. I verksamheten inryms även det Internationella Biblioteket med en stor nationell samling av böcker, musik etc från alla delar av världen som en resurs för invandrare och andra intresserade


Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse överlämnade år 1918 en donation på 1 miljon kronor till Stockholms stad för upprättande av ett stadsbibliotek, villkorat att stadsfullmäktige för samma ändamål ur den Forsgrénska fonden anslog 575 000 kronor samt anvisade en tomt för byggnaden. Stiftelsen donerade ytterligare 130 000 kronor, varpå stadsfullmäktige beslutade att uppföra byggnaden. År 1925 tillkom ytterligare 250 000 kronor från avkastningen av B A Danelii donationsfornd. Biblioteket invigdes den 31 mars 1928, i närvaro av bland andra prins Eugen, ecklesiastikministern John Almkvist, direktör K. A. Wallenberg, Karl Otto Bonnier med flera.


I Stockholm hade man tillsatt en stadsbibliotekskommitté, där Gunnar Asplund kom med 1918. Från början arbetade Asplund med stadsplanen för området kring Observatorielunden. Under en studieresa till USA fick han klart för sig hur han skull lägga upp huvuddragen för biblioteket med en centralhall för utlåning, omgiven av mindre läsrum och ljusgårdar.


De första skisserna visar centralbyggnaden med en kupol. Asplund valde sedermera att ge byggnadens yttre en monomental resning genom en hög cylinder. Bland förebilderna stod bland annat 1700-talets Barrière Saint-Martin (Rotonde de la Villette) i Paris.
Asplunds skapandeprocess för Stockholms stadsbibliotek föll i en stilmässig brytningstid inom arkitekturen i Sverige. Asplunds tidiga skisser för byggnaden visar fortfarande en mer traditionell klassicism. När biblioteket efter tio års arbete i mars 1928 stod klart hade den blivit till ett av de främsta exempel för svenskt tjugotalsklassicism, en stilriktning som övriga världen kallade “Swedish grace”. Byggnaden kom att bli förebild för andra biblioteksbyggnader i Sverige, bland annat Örebro stadsbibliotek och konserthus.


Det skulle även bli Asplunds sista storverk i denna stil; de basarliknande längorna vid bibliotekets entré mot Sveavägen från 1928 har redan klara funktionalistiska drag och två år senare, på Stockholmsutställningen 1930, hade Asplund helt gått över till funktionalismen.




Vi firar födelsedag:
1934 – Richard Chamberlain, amerikansk skådespelare





1945Ingvar Oldsberg, svensk sportjournalist och tv-programledare



1948Rhea Perlman, amerikansk skådespelare





1953Kjell Sundvall, svensk regissör





1967Daniel Fridell, svensk regissör, manusförfattare och producent







Vi lämnade er:
1993Rolf Björling, 64, svensk operasångare (tenor) (född 1928)





2009Jarl Alfredius, 66, svensk journalist och nyhetsankare (prostatacancer) (född 1943)







Allt för nu


Vi är överallt

söndag 30 mars 2014

Bloggutmaning 365


VECKA 13 - NYHETER
 
083. Brukar du vara först att få reda på nyheter bland vänner?
084. Har du någon trevlig nyhet att berätta?
085. Vad för slags nyheter tycker du är mest ointressant?
086. Om du inte fick reda på nyheter om vad som hänt i Sverige på en vecka, skulle du tycka det var jobbigt?
087. Länka en artikel från aftonbladet.se som är den typ av artiklar du helst läser
088. Hiss & Diss - Nyheter
089. 5 ställen du brukar kika på för att få reda på nyheter


* Aftonbladet
http://www.aftonbladet.se/


* Text Tv
http://www.svt.se/svttext/web/pages/100.html


* TV


* Flashback när man vill läsa skvaller


* Tidningar




Allt för nu


Vi är överallt

Historiska händelser nu och då 30 Mars

1867 – Klockan fyra på morgonen undertecknar representanter för USA och Ryssland ett fördrag, genom vilket USA för 7,2 miljoner dollar köper kolonin Ryska Amerika (nuvarande Alaska; summan motsvarar 1,67 miljarder dollar i 2006 års värde). Anledningen till att Ryssland säljer området är dels, att ryska staten har ekonomiska problem, dels att man fruktar att genom ett krig förlora området till britterna, utan att få någon ersättning för det. Den allmänna opinionen i USA är dock negativ till köpet, då området anses svårtillgängligt och värdelöst. Denna inställning ändras inte förrän man i slutet av 1890-talet hittar guld i Klondike och en guldrush till Alaska inträffar.


Ryska Amerika var beteckningen på de ryska landområdena i Nordamerika under Den ryska koloniseringen av Amerika åren 1733 till 1867. Full inkorporering av kolonierna i Nordamerika kom med en ukas (en kungörelse eller ett dekret av tsaren, Paul I) 1799, som etablerade ett monopol för Rysk-amerikanska kompaniet och beviljade även den Rysk-ortodoxa kyrkan vissa rättigheter i de nya områdena.


Ryska Amerika omfattade dagens Alaska, Aleuterna samt enstaka områden i dagens Kalifornien och Hawaii. Staden SitkaBaranofön i Alexanderarkipelagen fungerade som huvudstad för området. Områdets sydligaste bosättningar låg så långt söderut som Kalifornien med Fort Ross i Sonoma County och Hawaii med Fort ElisabethKauai.


De tidigaste skriftliga redogörelser visar att de första européerna att nå Alaska kom från Ryssland. Den 20 juni 1648 startade Semjon Dezjnjov en expedition mot området. 90 man i sju små båtar (av typen "kotj") lämnade staden Nizjnekolymsk med kurs österut och man nådde Kolymaflodens mynning i juli. Härifrån fortsatte man österut längs Tjuktjerhalvöns kust och rundade sedan Nordostkap och vidare mot sydväst till Diomedeöarna. Därefter blev expeditionen dramatisk. Kring oktober försvann Alexejevs grupp spårlöst till havs under en storm och Dezjnjovs grupp förliste vid fastlandskusten där man tvingades övervintra vid Anadyrfloden som man nådde i december. Våren 1649 fortsatte expeditionen uppför floden och grundlade handelsplatsen Anadyrsk ostrog nära nuvarande Markovo. Längre uppför floden stötte man sedan på Michail Staduchin och Semjon Motoras expedition som hade tagit landvägen från Jakutsk. Rapporten om de nya upptäckterna och den 3 200 kilometer långa expeditionen hamnade dock i ett arkiv i Jakutsk och nådde aldrig S:t Petersburg.


Den östra vägen till Alaska upptäcktes 1741 av Vitus Bering under dennes Stora nordiska expedition åren 1733-1743.


Redan 1745 började ryska pälshandlare att etablera sig i området. Först 1799 utfärdade tsaren en Ukas som formellt gjorde området till ryskt territorium. Förvaltningen överläts till det Rysk-amerikanska kompaniet, koncessionen gällde för 20 år och gav kompaniet även monopol över handel i området. Till en början omfattade koncessionen områden till latitud 55° N, 1821 utökades rättigheterna till 51° N.


1784 grundade Grigory Shelikhov en rysk bosättning vid Three Saints BayKodiakön nära dagens Kodiak. 1790 utsågs Alexandr Baranov till chef för pälshandeln i Alaska och Baranov flyttade bosättningen 1792 till Kodiak i den nordöstra delen av ön.


1795 grundade Baranov bosättningen Mikhailovsk cirka 10 km norr om dagens Sitka efter att ha köpt marken från de lokala Tlingitfolket. 1802 förstördes bosättningen dock av rivaliserande grupper. Efter en blodig vedergällning vid Slaget vid Sitka flyttades bosättningen 1804 med namnet Novo-Archangelsk till Sitka.


Fort Ross användes åren 1812-1841 och Fort Elisabeth åren 1816-1817.












1981 – Den amerikanske presidenten Ronald Reagan blir utsatt för ett misslyckat mordförsök, drygt två månader efter sitt tillträde. Attentatsmannen John Hinckley skjuter Reagan i bröstet och punkterar hans ena lunga samt skadar tre andra närvarande, just som presidenten är på väg ut från Hotel Hilton i Washington, D.C., där han har hållit tal. Hinckley grips omedelbart och under rättegången framkommer det, att han har utfört dådet, för att försöka imponera på skådespelaren Jodie Foster, som han har förälskat sig i. Då hans mentala hälsa är svag fritas han från ansvar för handlingen och döms till rättspsykiatrisk vård. Detta väcker stark kritik inom USA och leder till att flera delstater skärper kraven för att man ska kunna fritas från ansvar för brottshandlingar.


Ingen dödades, men pressekreterare James Brady förlamades och blev permanent handikappad.


Attentatsmannen skall, då han bodde i Hollywood under 1970-talet, ha inspirerats av filmen Taxi Driver (1976) och sett den minst 15 gånger, och identifierat sig starkt med Travis Bickle (spelad av Robert De Niro).


John Hinckley, Jr, född 29 maj 1955 i Ardmore, Oklahoma, är en amerikansk attentatsman som den 30 mars 1981 utförde ett mordförsökUSA:s dåvarande president Ronald Reagan i huvudstaden Washington D.C. Med sex skott med en Rohm RG-14-revolver punkterade han Reagans vänstra lunga, samt skadade Reagans pressekreterare James Brady, polisen Thomas Delehanty och Secret Service-agenten Timothy McCarthy. Samtliga överlevde attentatet, och Hinckley greps på plats. Han dömdes den 21 juni 1982 till psykisk vård i stället för fängelse, med hänsyn till hans mentala hälsa, som domstolen ansåg var bristfällig. Hinckley led enligt rättspsykiatrikern doktor William Carpenter, av psykisk störning, svår schizofreni, depression med inslag av självmordstankar, bristande förmåga att ha vanlig emotionell arousal, autistisk tillbakadragande från verkligheten och en oförmåga att skapa sociala förbindelser. Han vårdas sedan dess på St. Elizabeth's Hospital i Washington D.C.


Dådet var, vilket framkom senare, ett sätt att få uppmärksamhet från Hinckleys stora kärlek, Jodie Foster, som han blivit förälskad i sedan han sett filmen Taxi Driver (1976). När detta tidigare på andra sätt misslyckats valde han i stället detta sätt, inspirerad av John F. Kennedys misstänkte mördare, Lee Harvey Oswald.


Det faktum att Hinckley inte dömdes till fängelse, utan i praktiken frikändes från straffansvar på grund av psykisk ohälsa, trots att mordförsöket var planerat, ledde till kraftiga reaktioner i USA. Många delstater ändrade sin strafflagstiftning och höjde kraven för att kunna åberopa psykisk ohälsa, och 1984 antogs Insanity Defense Reform Act.




Vi firar födelsedag:
1937Warren Beatty, amerikansk skådespelare och regissör





1950Robbie Coltrane, brittisk skådespelare





1964Ian Ziering, amerikansk skådespelare




1964 – Tracy Chapman, amerikansk sångare, låtskrivare och trubadur




1968Céline Dion, kanadensisk sångare





Vi lämnade er:
1983Einar Nerman, 94, svensk tecknare och konstnär (född 1888) mest kända skapelse är etiketten Solstickan på tändsticksaskar.





1986James Cagney, 86, amerikansk skådespelare (född 1899)









Allt för nu


Vi är överallt

Bloggutmaning 365

VECKA 13 - NYHETER
 
083. Brukar du vara först att få reda på nyheter bland vänner?
084. Har du någon trevlig nyhet att berätta?
085. Vad för slags nyheter tycker du är mest ointressant?
086. Om du inte fick reda på nyheter om vad som hänt i Sverige på en vecka, skulle du tycka det var jobbigt?
087. Länka en artikel från aftonbladet.se som är den typ av artiklar du helst läser
088. Hiss & Diss - Nyheter
089. 5 ställen du brukar kika på för att få reda på nyheter


Hiss:
* Man vet vad som händer i Världen/Sverige


* Man får reda på nya saker


Diss:
* Mycket som inte är av intresse




Allt för nu


Vi är överallt

lördag 29 mars 2014

Ett foto per dag

Foto 88
Då är jag på väg för att jobba kortpass i garderoben


Allt för nu

Vi är överallt

Historiska händelser nu och då 29 Mars

1638 – Sedan de båda svenska fartygen Kalmar Nyckel och Fågel Grip, som avseglade från Göteborg i november året innan under befäl av den nederländske kaptenen Peter Minuit, den 23 mars har ankommit till Delawareviken på den nordamerikanska östkusten har expeditionen seglat upp för Delawarefloden och landstigit på en udde mellan denna och en biflod (vilken får namnet Paradisudden). Denna dag sluter Minuit ett avtal med de lokala indianerna om att köpa en bit mark runt Delawareflodens mynning. Även om avtalet undertecknas först 8 april räknas detta därmed som den dag, då den svenska kolonin Nya Sverige grundas och Minuit blir samma dag dess förste guvernör. Sedan man har uppfört befästningen Fort Christina avseglar Minuit redan till sommaren, för att hämta nya kolonister, men omkommer under en orkan i Västindien den 5 augusti. 300-årsminnet av kolonins grundande 1938 firas genom att den svenske kronprinsen Gustaf (VI) Adolf gör ett statsbesök i USA och träffar presidenten Franklin D. Roosevelt och till 350-årsminnet 1988 utges ett gemensamt svensk-finskt minnesfrimärke.


Kalmar Nyckel eller Calmare Nyckel var ett holländskbyggt skepp byggt runt 1625 och i svensk ägo från 1628. Kalmar Nyckel och Fågel Grip var de två fartyg som 1638 fraktade huvudparten av de svenska kolonisterna till Nya Sverige. Fartygen tillhörde då Söderkompaniet.


Fartyget var i det närmaste unikt för tiden genom att ha genomfört fyra transatlantiska seglatser. Fartyget ingick då i den svenska flottan men såldes sedan tillbaka till Holland och förliste någon gång under sent 1600-tal. Det finns två olika teorier om förlisningen, den ena är att fartyget ska ha förlist utanför Kalmar och den andra säger att hon förliste i Nordsjön utanför Englands kust.


Fågel Grip eller Fogel Grip var ett svenskt segelfartyg som 1638 tillsammans med Kalmar Nyckel transporterade den första gruppen av de svenska kolonisterna till Nya Sverige. Denna expedition blev fartygets enda transatlantiska resa.


Endast lite är känt om fartyget. Fågel Grip var en fullriggad pinass med en längd på cirka 30 meter  byggd i början på 1600-talet i Nederländerna. Därefter inköptes fartyget 1636 eller 1637 av Sverige till Skeppskompaniet som senare slogs ihop med Söderkompaniet


Expeditionen till Nordamerika förbereddes i största hemlighet av rädsla för Holländska Västindiska Kompaniet som då dominerade området. Halva manskapet bestod av svenskar och övriga var holländare, befälen var huvudsakligen holländare.


I slutet av 1637 lämnar expeditionen med 24 utvandrare (23 militärer och 1 bokhållare) under ledning av holländske Peter Minuit hamnen i Göteborg. Kapten på Fågel Grip var Adrian Jöransen och Jan Hindricksen van der Water på Kalmar Nyckel, den svenska gruppen leddes av löjtnant Måns Nilsson Kling.


På Nordsjön drabbades expeditionen av en storm, fartygen kom ifrån varandra och tvingades till uppehåll och reparationer i Texel i Holland, Fågel Grip anlöpte hamnen 1 vecka efter Kalmar Nyckel. Först på Nyårsdagen 1639 kunde man fortsätta resan över Atlanten via Kanarieöarna och man nådde Delawareviken nära dagens Wilmington, Delaware i mars 1638.


1638 återkom Fågel Grip till Nya Sverige från St Kitts med ytterligare 1 kolonisatör, den frie angolanske slaven Anthony Swartz. och avgick därefter hem mot Sverige cirka 3 veckor före Kalmar Nyckel som färdas via St Christofferön där Minuit omkommer under en storm. Fågel Grips last bestod av pälsar och tobak men troligen ägnade fartygets besättning sig även åt piratverksamhet mot spanska fartyg.


I augusti 1639 gick Fågel Grip sedan under en storm på grund i Göteborgs hamn och lämnades åt sitt öde efter att ballast och kanonerna bärgats.


1938 gav Postverkets Frimärkstryckeri ut en frimärksserie till 200-års minne av Nya Sverige där Fågel Grip och Kalmar Nyckel avbildades, serien utgivningsdatum var den 8 april 1938. En modell av fartyget finns i Gloria Dei (Old Swedes') kyrkan i Philadelphia.














1948 – Världens första formel 1-lopp hålls i den franska staden Pau (det benämns också Paus Grand Prix). Sporten härstammar från grand prix-racingen från 1900-talets första hälft, men det är först två år senare som loppet räknas som världsmästerskap.


Paus Grand Prix 1948 var det första av 19 grand prix och andra racinglopp under 1948. Paus Grand Prix 1948 var det första loppet som benämndes "formel 1", men det ingick inte i världsmästerskapet, som inte började förrän 1950.


Resultat

  1. Nello Pagani, Maserati
  2. Yves Giraud-Cabantous, Talbot-Lago
  3. Charles Pozzi, Talbot-Lago
  4. Louis Rosier, Talbot-Lago
  5. Jean-Pierre Wimille, Simca-Gordini
  6. Emmanuel de Graffenried, Maserati

Förare som bröt loppet



Grand prix-racing räknar sitt ursprung tillbaka till de första organiserade biltävlingarna som kördes i Frankrike redan 1894. De utvecklades snart från enkla landsvägstävlingar mellan grannstäder till uthållighetstävlingar för bil och förare. Den tekniska utvecklingen, tillsammans med förarnas tävlingsinstinkt drev upp hastigheterna, men eftersom tävlingarna kördes på allmänna vägar inträffade ofta olyckor med dödlig utgång för både förare och åskådare.


Grand prix-racing utvecklades så småningom till formelbilsracing, och formel 1 kan ses som tävlingsformens direkta arvtagare. De ingående loppen i formel 1-VM kallas än idag för grand prix.


Den första tävlingen som kallades Grand Prix var Paus Grand Prix 1901. Tävlingen återkom inte på flera år och namnet Grand Prix användes inte allmänt vid den tiden.


Den enda tävlingen som regelbundet använde namnet Grand Prix organiserades av Automobile Club de France (ACF), och det första Frankrikes Grand Prix kördes 1906. Banan låg i Le Mans och var triangelformad, med en längd om 105 km. Sex varv kördes varje dag och varje varv tog cirka en timme, med dåtidens bilar. Den främsta anledningen till beslutet att tävla på en avstängd bana, i motsats till öppna landsvägar, var den ökända tävlingen Paris - Madrid 1903. Under tävlingen dödades ett flertal förare och åskådare, däribland Marcel Renault. De franska myndigheterna stoppade tävlingen i Bordeaux och framtida tävlingar på allmän väg förbjöds.


1906 års Grand Prix lockade 32 deltagare och 12 olika biltillverkare. Tävlingen kördes över 1260 km och vanns av Ferenc Szisz i en Renault. Denna tävling räknas som det första Grand Épreuve, en term som därefter användes om de upp till åtta viktigaste tävlingarna per år.


Biltävlingar betraktades vid den här tiden som nationella angelägenheter och ett antal länder organiserade egna tävlingar utan något formellt mästerskap som band dem samman. Reglerna varierade mellan varje land och varje tävling, men rörde vanligen en maxvikt (inte minimivikt som idag) i ett försök att indirekt begränsa motorstorleken. Fyrcylindriga motorer på tio till femton liter var vanliga, med effekter på knappt 50 hk. Föraren hade sällskap av en mekaniker under loppet och inga andra tilläts jobba med bilen under tävlingen än dessa två.


En av anledningarna till att Renault vann den första Grand Prix-tävlingen var att bilen hade avtagbara fälgar, utvecklade av Michelin. På så sätt slapp man kränga punkterade däck och slangar av och på fälgen, något som hände ofta under en tävling, på grund av de dåliga vägarna.


1946 hölls endast fyra Grand Prix-lopp. Reglementet för ett nytt världsmästerskap hade lagts fram redan före kriget, men det tog fram till 1947 innan det gamla AIACR lyckats samla sig till Fédération Internationale de l'Automobile, eller "FIA", med huvudkvarter i Paris. I slutet av säsongen 1949 meddelade FIA att man skulle länka samman ett antal nationella Grand Prix och skapa Formel 1, med ett världsmästerskap för förare. De ekonomiska förhållandena efter kriget gjorde att mästerskapet åren 1952 och 1953 kördes med Formel 2-bilar. Ett poängsystem fastslogs och sju tävlingar fick mästerskapsstatus, inklusive Indianapolis 500. Det första formel 1-loppet hölls den 13 maj 1950Silverstone Circuit i Storbritannien.


Italienarna gjorde väl ifrån sig dessa första säsonger, både förare och tillverkare. Den första världsmästaren blev Giuseppe Farina, i en Alfa Romeo. Ferrari gjorde sin debut i det andra VM-loppet, i Monaco och är den enda tillverkare som deltagit samtliga säsonger fram till idag.




Nu när jag skrivit över ett år så kan ni läsa vad jag skrev förra året här
http://aiklchf.blogspot.se/2013/03/historiska-handelser-nu-och-da-28-mars_29.html




Vi firar födelsedag:
1928Philip Locke, brittisk skådespelare (död 2004) skurken Vargas i James Bond-filmen Åskbollen



1957Erik Blix, svensk journalist, programledare, satiriker, konferencier och skådespelare





1957 – Christopher Lambert, fransk skådespelare





1964Annabella Sciorra, amerikansk skådespelare





1981Mattias Andréasson, svensk sångare, medlem i gruppen E.M.D.







Vi lämnade er:
1792Gustav III, 46, kung av Sverige sedan 1771 (mördad) (född 1746)





2009Andy Hallett, 33, amerikansk skådespelare (hjärtsvikt) (född 1975)







Allt för nu


Vi är överallt

TÄVLING

Nu har det äntligen dragit ihop sig till tävling här på bloggen igen.

Priset kommer att vara ett Presentkort på Smartbox: En skön dag, Frukost för två eller Sött och Gott och så någon länkning såklart

Denna gång så skall ni lösa en uppgift via en bild vad exakt kommer att avslöjas när jag passerat 30000 besökare.

Har idag 29064 besökare.

Bilden:


Allt för nu

Vi är överallt


Ett foto per dag

Foto 87


Så här fina blommor fick Jessica när hon fyllde år


Allt för nu

Vi är överallt

fredag 28 mars 2014

Historiska händelser nu och då 28 Mars

1939 – Nationalisterna intar under general Francisco Francos ledning den spanska huvudstaden Madrid. Den 31 mars är hela Spanien i deras händer och dagen därpå kapitulerar de sista republikanerna, vilket innebär, att spanska inbördeskriget är över.


Spanska inbördeskriget var det inbördeskrig i Spanien som pågick 1936–1939 och som slutade med att Francisco Franco kom till makten som enväldig diktator.


Kriget inleddes med att en grupp sammansvurna höga militärer gjorde en revolt mot andra republiken och den sittande parlamentariska regeringen. Rebellsidan utgjordes av konservativa, nationalistiska och fascistiska krafter som hade olika mål och ideologier, carlisterna ville till exempel återinföra monarkin medan de spanska falangisterna var emot monarki. Under krigets förlopp lyckades dock Francisco Franco samla alla de olika grupperingarna bakom sig och därmed bildades nationalisterna. Den katolska kyrkan hade en betydande roll som samlande kraft för nationalisterna.


Andra spanska republiken utropades 1931 efter att Alfons XIII av Spanien hade abdikerat. De sista valen hölls den 16 februari 1936 och resulterade i en klar majoritet för folkfronten som utgjordes av den spanska arbetarklassen: kommunister, socialister och syndikalister. Även liberaler som var motståndare till monarkin anslöt sig till den republikanska sidan. Vid krigets inledning hade de republikanska liberala krafterna störst inflytande i regeringen medan kommunisterna var betydligt svagare än anarkisterna. Under krigets förlopp fick dock kommunisterna allt större inflytande som en följd av Sovjetunionens inblandning och hade en dominerande ställning vid krigsslutet.


Bakgrund

De interna konflikterna i Spanien var många, nationalismsocialism, kastilianerkatalaner, stad–landsbygd, kolonier–inte kolonier, fattig–rik. En av de utlösande var konflikten kring kungamakten. Under 1930-talet hade vänstern beslutat sig för att avskaffa monarkin. Det skedde 1931 efter ett antal konflikter. Manuel Azaña, premiärminister 1931-1933 och president 1936-1939, hade under det tidiga 30-talet stort stöd bland landets invånare. Oro och dålig ekonomi, snabba reformer ökade högerns anhängare, vilket ledde till att vänstern förlorade 1933 års val, varför vänstern senare enades. Efter nyvalet den 16 februari 1936 fick de dock tillbaka makten från kristdemokraterna. Valet var jämnt och stormigt. Efteråt var det i princip två block; nationalistisk höger mot republikansk vänster.


Före kriget varnade många, bland annat de då mycket fåtaliga spanska kommunisterna, för krigsfaran. De tyska fascisterna utnyttjade den frihet de hade i republiken och skapade dussintals stödjepunkter för det tyska nationalsocialistiska arbetarpartiets så kallade landsgrupper, samt upprättade en fast förbindelse med den spanska arméns generalstab och värvade sina agenter bland officerskåren.


Redan 1935 började organisationer slå ihop sig och organisera sig till stöd för republiken. I början av året inleddes förhandlingar mellan den kommunistiska landsorganisationen CGTU och den socialdemokratiska landsorganisationen UGT, som ledde till en sammanslutning i slutet av samma år. I januari 1936 bildades folkfronten, vilken omfattade det kommunistiska partiet, det socialdemokratiska partiet, landsorganisationen (UGT), republikanska vänstern, det republikanska förbundet, den katalanska vänsterns parti och andra organisationer. I april 1936 förenades de socialdemokratiska och kommunistiska ungdomsförbunden till en enhetlig organisation. I juli samma år förenade sig fyra partier i Katalonien - det katalanska socialistiska förbundet, den katalanska federationen av socialdemokratiska partiet och det kommunistiska partiet - till Kataloniens förenade socialistiska parti. I mars 1937 bildades i talrika provinser i Spanien allianser mellan samtliga ungdomsorganisationer - det förenade socialistiska ungdomsförbundet, samt de anarkistiska och republikanska organisationerna och i september samma år bildades den nationella ungdomsalliansen som omfattade samtliga landets ungdomsorganisationer.

Kriget

Mordet på monarkistledaren José Calvo Sotelo i Madrid den 13 juli 1936 var en utlösande faktor. Mordet var en hämnd för ett annat mord, på en republikan. Det fick monarkisterna att stödja fascisterna; falangisterna och carlisterna var nu enade. Vänstern var i likhet med högern splittrad; dock hölls högern ihop av katolicism och anti-republikanism. Geografin spelade också roll – de francotrogna landsteg i söder; i nordöst hann republiken bjuda motstånd. Men samtidigt var det en militärrevolt mot den spanska regeringen. Striderna mellan regeringen och revoltörerna övergick raskt till ett regelrätt inbördeskrig. Hårda strider mellan illa utrustade härar gjorde att det blev ett blodigt och grymt krig.


Slutet

Nationalisterna vann slutligen kriget 1939 och Francisco Franco utropades till diktator. Hundratusentals flyktingar tog sig över gränsen till Frankrike, flera tusen kom till Mexiko, andra avrättades direkt eller fängslades. Uppemot 500 000 människor beräknas ha dött under kriget. 36 års diktatur skulle följa. Franco dog i november 1975. 1977 firade republikaner i exil äntligen sin återförening i Spanien, och 2006 firades 70-årsminnet av den spanska revolutionen.












1979 – Det amerikanska kärnkraftverket Three Mile Island utanför Harrisburg i Pennsylvania drabbas av en partiell härdsmälta i en av reaktorerna. Upprensningsarbetet tar fem år och reaktorn stängs för gott (medan övriga reaktorer i kraftverket används än i dag [2014]). Olyckan leder till debatt om kärnkraftens säkerhetsaspekter världen över. Bland annat tar Tage Danielsson upp den i sin filosofiska betraktelse Om sannolikhet och den blir en bidragande orsak till att det hålls en folkomröstning om kärnkraftens framtid i Sverige ett år senare.


Orsaker och lärdomar

I haveriundersökningen konstaterades att fundamentala ändringar behövs i säkerhetstänkandet hos övervakningsmyndigheten (the Nuclear Regulatory Commission) och eventuellt i hela kärnkraftsindustrin. Ett problem var att kärnkraften antogs säker. Säkerheten borde hela tiden ha ifrågasatts, också vad gäller den mänskliga faktorn. Ett annat problem var att man planerat med tanke på de värsta möjliga händelserna, inte med tanke på kombinationer av småfel, som kräver mer sakkunnighet och analys.  Felen som begicks var nästan identiska med felen som begåtts i en tidigare olycka (som inte ledde till katastrof för att reaktorn inte var på full effekt). Felen hade konstaterats 13 månader tidigare i ett memorandum, och författaren hade å det allvarligaste yrkat på att operatörerna skulle få klara instruktioner om detta, men fortfarande var instruktionerna och utbildningen bristfällig, så att felen som begicks var naturliga med tanke på vad operatörerna såg och visste.


Harrisburgolyckan gav också viktiga, praktiska erfarenheter även av i vilken mån och hur snabbt en reaktorhärd tar skada av bristande kylning. En kokvattenreaktor skiljer sig från en tryckvattenreaktor i och med en större mängd bränsle och konstruktionsmaterial i härden samt att härden inte är lika effekttät vilket har betydelse för hur snabbt härdskador uppstår. Ändå går det ganska bra att dra viktiga generella slutsatser:


Även om en härd får kylning under den inledande perioden med hög resteffekt som följer på ett snabbstopp är resteffekten ännu många timmar efter snabbstoppet hög nog att totalförstöra härden inom någon timme från det att härden torrkokats. Första tecken på härdskador är utsläpp av fissionsgaser från bränslet. När stora mängder vätgas avgår kan man utgå ifrån att delar av härden rasat samman och partiell härdsmälta är ett faktum.

Händelseförlopp

Hela det följande avsnittet är en sammanställning av det händelseförlopp som angavs i haveriutredningen:

En vanlig driftsstörning

Kl 04:00:36 den 28 mars 1979 löste en matarpump ut. Vattenståndet i ånggeneratorerna sjönk, ångturbinen stoppade och kylningen av tryckvattenreaktorns primärkrets minskade drastiskt varför temperatur och tryck i denna då ökade. Den utlösande störningen i sig var således helt och hållet en yttre händelse som i form av en kortvarig temperatur- och tryckhöjning fortplantade sig in i tryckvattenanläggningens primärkrets och medförde öppning av en säkerhetsventil på tryckhållningskärlet. När detta skedde snabbstoppades reaktorn automatiskt.

Glömda ventiler i inledningsskedet

Reservmatarpumparna startade automatiskt, men till följd av att ventiler i reservmatarledningen (benämnda "twelve-valves") glömts stängda uteblev matningen till ånggeneratorerna. Dessa kokade då torrt varefter primärsystemet helt förlorade kylning.
De felaktigt stängda ventilerna upptäcktes och öppnades efter 8 minuter varefter primärkretsen återfick kylning via ånggeneratorerna.

Säkerhetsventil som ej stänger som den skall

Säkerhetsventilen återgick men stängde inte helt när trycket sjönk - något som för övrigt är ganska vanligt i fråga om säkerhetsventiler. Dock hade ventilen stängt tillräckligt för att signalen att ventilen var öppen skulle försvinna i kontrollrummet. I och med att tryckhållningskärlets ångkudde blåste av genom den läckande säkerhetsventilen fanns ingen möjlighet för detta system att upprätthålla trycket i primärkretsen. Tryckminskningen i primärkretsen initierade automatisk start av nödkylpumpar.
Med undantag av de av misstag stängda reservmatarvattenledningarna som åtgärdades efter 8 minuter hade fram till nu inga operatörsmisstag begåtts. I och med den läckande säkerhetsventilen innehöll anläggningen ett mindre allvarligt fel och de automatiskt startade nödkylpumparna skulle utan problem klara att hantera situationen. Vad som i första hand skilde situationen från det normala var att trycket i primärkretsen var ovanligt lågt.

Man tror felaktigt reaktorn har för mycket vatten

Till slut hade trycket i primärkretsen sjunkit så långt att vattnet i härden började koka och ångan tryckte vattnet framför sig så att nivån i tryckhållningskärlet steg. Till följd av den höga nivån i tryckhållningskärlet fick personalen en felaktig uppfattning om att primärkretsen höll för mycket vatten och man stängde därför manuellt av den ena av nödkylpumparna och minskade flödet på den återstående till en bråkdel av fullt flöde. Man började även släppa ut vatten från primärkretsen via en nedblåsningsventil.

Cirkulationspumparna kaviterar och stoppas

Så småningom hade trycket i primärsystemet sjunkit till den gräns där de fyra cirkulationspumparna började kavitera. Man stoppade då strax efter kl 05:00 två av dem och efter ytterligare drygt tio minuter de kvarvarande två.


I kombination med den läckande säkerhetsventilen och utblåsningen som personalen påbörjade fem minuter efter snabbstoppet hade primärkretsen förlorat så mycket vatten att härdens överdel - den varmaste delen i det nu kraftigt tryckavlastade systemet - stod bar i samma ögonblick som cirkulationspumparna stoppades. Om man inte manuellt stängt av nödkylpumparna nästan helt så skulle reaktorn ha klarat även denna situation någorlunda väl. Nu stod i stället en större del av härden i det närmaste helt utan kylning.


Ungefär kl 06:00, således 45 minuter senare, detekterades fissionsgaser vilket tydde på kapslingsskador till följd av det nu överhettade kärnbränslet. Larmet kom från detektorer inne i inneslutningen och innebar att fissionsprodukter följt med från härden via tryckhållningskärlet och ut genom dess läckande säkerhetsventil.

Kapslingen reagerar under vätgasbildning med vattenånga

Sedan bränslets temperatur stigit ytterligare började bränslets kapsling under bildning av vätgas reagera med vattenånga. Även denna följde med ut i inneslutningen och under eftermiddagen uppstod där en knallgasexplosion.


Kl 06:22, två timmar och 22 minuter efter snabbstoppet, stängdes en avstängningsventil före säkerhetsventilen sedan man upptäckt att denna läckte. Trycket i primärkretsen började nu stiga och tillståndet i primärkretsen skulle relativt snabbt ha kunnat återställas till det normala. Av oklar anledning dröjde det dock ytterligare en timme innan man hävde den manuella blockeringen av nödkylpumparna.


Först kl 08:26, återstartas nödkylningen varvid härden får viss kylning. Härden är vid det laget så skadad att det dröjer ända tills ungefär kl 10:30 innan den får ordentlig kylning i och med att den då åter är helt täckt med vatten.

Resteffekten destruktiv ännu flera timmar efter snabbstopp

Omedelbart efter ett snabbstopp uppgår resteffekten till cirka 6 % av den termiska effekt reaktorn arbetat med ögonblicket innan. Denna värmeutveckling minskar inledningsvis snabbt och har efter en dryg timme sjunkit till under 1 % men sjunker därefter väsentligt långsammare. Först efter ungefär en vecka har resteffekten sjunkit till 0,5 %..
I det aktuella fallet fick härden tillräcklig kylning under ca 75 minuter, stod sedan delvis bar under 100 minuter, kyldes därefter under 19 minuters drift av en av cirkulationspumparna som dock åter stoppas till följd av våldsam kavitation. Härden står sedan åter delvis torr under ytterligare drygt en timme.


Man uppskattade efter olyckan att bränslet höll mellan 1925 - 2200 °C och även ännu högre i vissa delar. Den centrala delen av härden rasade samman till följd av totalförstört bränsle utmed 2/3 av härdens höjd. Bränsleskadorna var ensam orsak till de förhållandevis små utsläpp inom anläggningen och så småningom ut i det fria (kontrollerad ventilation av fissionsgaser) som olyckan ledde till.
Endast 92 500 TBq lämnade reaktorbyggnaden lite mer än det normala utsläppet under ett års drift.




Nu när jag skrivit över ett år så kan ni läsa vad jag skrev förra året här
http://aiklchf.blogspot.se/2013/03/historiska-handelser-nu-och-da-28-mars.html








Vi firar födelsedag:
1921Dirk Bogarde, brittisk skådespelare (död 1999)




1955Reba McEntire, amerikansk sångare och skådespelare hade egen TV-serie, Reba som sändes från 2001 till 2007.





1958Elisabeth Andreassen, svensk-norsk sångare, musiker och låtskrivare




1978Lina Hedlund, svensk sångare





1981Julia Stiles, amerikansk skådespelare







Vi lämnade er:
2004Peter Ustinov, 82, brittisk skådespelare (född 1921) förknippad med rollfiguren Hercule Poirot.





2013Richard Griffiths, 65, brittisk skådespelare (född 1947) mest känd för rollen som Vernon Dursley i Harry Potter-filmerna









Allt för nu


Vi är överallt