Georg III (engelska: George III), George William Frederick, född 4 juni 1738 på Norfolk House i London, död 29 januari 1820 på Windsor Castle, Berkshire, var kung av Storbritannien och i personalunion kung av Irland 1760-1801, från 1801 kung av Förenade kungariket Storbritannien och Irland, samt kurfurste av Braunschweig-Lüneburg 1760-1814 och därefter kung av Hannover från 1814. Sonson till Georg II av Storbritannien.
På senare år uppvisade Georg III ett allt mera besynnerligt uppträdande, som så småningom klassades som sinnesstörning och gjorde hans regentskap alltmer ohållbart. År 1811 antog parlamentet en stadga som gjorde hans son, blivande Georg IV av Storbritannien, till förmyndarregent fram till hans död år 1820
Georg IV av Storbritannien (engelska: George IV), George Augustus Frederick, född 12 augusti 1762 på St James's Palace, London, död 26 juni 1830 på Windsor Castle, Berkshire. Prinsregent 1811–1820. Kung av Storbritannien, Irland och Hannover 1820–1830.
Han var Georg III:s äldste son och styrde som prinsregent under faderns sjukdom.
Georgs nioårsperiod som prinsregent, från 1811 till 1820, präglades av segern i Napoleonkrigen i Europa. Som kung var Georg envis och blandade sig ofta i politiken, särskilt i frågan om katolikernas emancipation, men inte lika mycket som fadern. Under större delen av Georgs tid som prinsregent och kung var Lord Liverpool premiärminister.
Georg ihågkoms i synnerhet för sin extravaganta livsstil. I Brighton byggde han det överdådiga Royal Pavilion och i London residerade han länge på Carlton House, som han ständigt byggde ut och förskönade.
Han gifte sig med en änka, skådespelerskan Maria Anne Fitzherbert, i december 1785, något som dock inte godkändes enligt lag då hon var katolik. Han gifte sig därefter 1795 med sin kusin Caroline av Braunschweig (engelska: Caroline of Brunswick), (1768–1821). Paret kände ömsesidig fysisk avsmak för varandra och levde separerade, med några dagars undantag. De fick dock dottern Charlotte Augusta 1796.
Dottern dog dess värre i barnsäng 1817 efter sitt giftermål med prins Leopold av Sachsen-Coburg-Saalfeld, och Georg IV stod utan arvinge.
Drottning Caroline utestängdes från kröningen 1820 i Westminster Abbey , något som sågs som en nationell skandal och hon dog några veckor därefter.
Georg IV dog, efter flera år av dålig hälsa, 1830 och efterträddes av sin yngre bror William IV av Storbritannien.
1818 – Vid Karl XIII:s död efterträds han som kung av Sverige och Norge av den 1810 utsedde svenske kronprinsen Karl XIV Johan (i Norge med namnet Karl III Johan). Dennes son Oscar (I) blir därmed båda ländernas kronprins.
Karl XIII, född 7 oktober 1748 i Wrangelska palatset i Stockholm, död 5 februari 1818 på Stockholms slott, var konung av Sverige från 1809 och Norge – under namnet Karl II – från 1814 till sin död. Han var även hertig av Södermanland.
Karl XIII var son till kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, bror till Gustav III och kusin till Katarina II av Ryssland. Han gifte sig 7 juli 1774 med sin kusin Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, vars far var yngre bror till Adolf Fredrik.
Karl var den av Gustaf III:s syskon som stod honom närmast; han tog sin brors parti i konflikterna med modern, och hjälpte Gustaf III vid statskuppen 1772, varefter han utnämndes till hertig av Södermanland.
Karl tjänade som amiral under Gustav III:s ryska krig, och under hans kommando nådde flottan en del framgångar. Han blev också utsedd att ta kommandot över landarmén när Gustav III återvände till den västra rikshalvan för att ta itu med den danska invasionen, och lyckades hantera anjalaförbundet. Han stod sedan lojalt på kungens sida när denne vid riksdagen 1789 genomdrev Förenings- och säkerhetsakten. Han stod senare i nära förbindelse med ledande män inom oppositionen men det är omtvistat om han kände till och stödde planerna på att mörda brodern Gustav III.
Karls ende son inom äktenskapet, Karl Adolf, levde bara i en vecka. Detta kom att ha betydelse för ätten Holstein-Gottorps fortsatta historia på den svenska tronen. När Karl så småningom uppsteg på tronen, sedan brodern mördats 1792 och brorsonen Gustav IV Adolf med fru och barn hade avsatts och landsförvisats 1809, saknade han tronarvingar. Om Karl Adolf då hade levat skulle familjen Bernadotte från Paris med största sannolikhet inte ha valts att efterträda Karl XIII och den gamla kungaätten. Den barnlöse kungen adopterade i stället först släktingen furst Karl August (se nedan), också av huset Oldenburg, och när denne plötsligt avled, den franske marskalk som utan någon egen kunglig börd blev stamfar för den nuvarande kungaätten.
Karl XIV Johan, född Jean Bernadotte 26 januari 1763 i Pau, Béarn, Frankrike, död 8 mars 1844 på Stockholms slott, var kung av Sverige och Norge från 1818, i Norge under regentnamnet Karl III Johan. Han gifte sig den 16 augusti 1798 i Paris med Désirée Clary, sedermera svensk-norsk drottning under namnet Desideria, svägerska till Napoleons bror Joseph Bonaparte. Vid ankomsten till Sverige 1810 som furste av Ponte Corvo hade hans fullständiga namn utvecklats till Jean Baptiste Jules(vilket på svenska översattes till Johan Baptist Julius, den namnform som används i Successionsordningen). Namnet Karl fick han efter adoptivfadern Karl XIII.
Vi firar födelsedag:
1928 – Tage Danielsson, svensk komiker, författare, regissör och skådespelare (död 1985)
1948 – Sven-Göran Eriksson, svensk fotbollstränare, förbundskapten för bland annat Englands herrfotbollslandslag 2001–2006 och Mexikos herrfotbollslandslag 2008–2009
1962 – Jennifer Jason Leigh, amerikansk skådespelare
1964 – Helena Bergström, svensk skådespelare
Vi lämnade er:
1945 – Ragnar Östberg, 78, svensk arkitekt (född 1866) kreatören bakom Stockholms stadshus.
1995 – Doug McClure, 59, amerikansk skådespelare (född 1935) svenska TV-tittare har sett McClure i är Dubbelspel i väst och Rötter baserad på Alex Haleys roman med samma namn.
Allt för nu
Vi är överallt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar