måndag 10 februari 2014

Historiska händelser nu och då 10 Februari

1945 – Slaget om Hürtgenskogen i västra Tyskland, vilket under det pågående andra världskriget har utkämpats sedan 19 september året innan, tar slut genom att de amerikanska styrkorna intar Schwammenaueldammen, sedan tyskarna dagen innan har retirerat.

Slaget om Hürtgenskogen är ett samlingsnamn för en serie hårda slag mellan amerikanska och tyska styrkor i Hürtgenskogen under andra världskriget. Slaget är det längsta som utkämpades på tysk mark under kriget och det är också det längsta enskilda slag som den amerikanska armén någonsin utkämpat. Slaget ägde rum mellan den 19 september 1944 och den 10 februari 1945. Slaget utkämpades på en relativt liten yta (129 km²) öster om den belgiska gränsen till Tyskland.

Den sista striden i Hürtgenskogen var i byn Merode i nordöstra kanten av skogen. Två amerikanska kompanier intog byn men tillintetgjordes senare av ett tyskt motangrepp. Delar av den 8:e och 28:e infanteridivisionerna avancerade då mot Brandernberg. Den 28:e divisionen led precis som den 9:e gjort före dem stora förluster under sin tid i Hürtgenskogen. Den 14 november anlände den 2:a Jägarbataljonen (Ranger) för att avlösa 112:e infanteriregementet. Den 6 december avancerade jägarna mot Bergstein och intog en strategiskt belägna kulle 400 (eng: Hill 400) från 980:e grenadjärregementet och de 272:a Volksgrenadjärerna. Kort därefter intogs städerna Gey och Strass av amerikanska styrkor. Militära operationer vid Siegfriedlinjen/Westwall fram till 15 december 1944 innebar död, skada eller fångenskap för över en kvarts miljon soldater från båda sidor. Den 1:a och 9:e amerikanska armén hade tillsammans 54 039 förluster (döda, skadade och saknade); 71 654 förluster i icke stridande trupp till följd av lunginflammationer, köldskador, olyckor och traumatisering. De tyska styrkorna hade uppskattningsvis 12 000 döda och dokumenterat 95 000 tillfångatagna och ett okänt antal skadade.



1990 – Den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov träffar den västtyske förbundskanslern Helmut Kohl i Moskva. Gorbatjov går med på att Väst- och Östtyskland återförenas, vilket sker 3 oktober samma år.

Kohl var till en början försiktig inför händelserna i DDR men i november 1989 lade han fram ett program med målet att återställa den statliga enheten. De första demonstrationerna i DDR krävde endast politiska reformer men i takt med att allt fler människor anslöt sig framfördes kravet på tysk återförening allt högre. Kohl mötte Gorbatjov i Moskva i februari och försäkrade sig om dennes stöd. Istället för att erbjuda DDR lån eller bidrag erbjöd han en valutaunion. Samtidigt var västliga ledare som Margaret Thatcher och François Mitterrand motståndare till en återförening. Valrörelsen i mars 1990 inför de första och sista östtyska valen handlade aldrig om huruvida det skulle bli en återförening, bara när och hur. Valet blev en framgång för CDU och dess samarbetspartier.

Valutaunionen genomfördes sommaren 1990 med en för östtyskarna enormt förmånlig växelkurs. Tillgodohavanden upp till 4 000 östtyska mark kunde lösas in till kursen 1:1, belopp därutöver till kursen 1 D-mark mot 2 östmark. Det kan jämföras med valutaunionen 1948 när alla fick 40 D-mark samtidigt som alla banktillgodohavanden nollställdes. Samtidigt försäkrade Kohl västtyskarna att det inte var aktuellt med skattehöjningar för att betala återföreningen, ett löfte som ingick i den kristdemokratiska valstrategin inför de första alltyska förbundsdagsvalen i december 1990.

Under sommaren 1990 slöts också Två plus fyra-fördraget mellan de allierade från andra världskriget och de två tyska staterna som bland annat innebar att den allierade överhögheten över Berlin upphörde och att Oder-Neisse-linjen var Polens västgräns. Den 23 augusti beslöt folkkammaren i Östberlin att DDR skulle ansluta sig till Förbundsrepubliken Tyskland, dess grundlag och rättsordning. Något samgående ägde alltså inte rum. Västtyskland och Östtyskland återförenades den 3 oktober 1990, formellt genom att de nyligen återupprättade östtyska delstaterna upptogs som delstater i förbundsrepubliken.


Vi firar födelsedag:
1938Torsten Wahlund, svensk skådespelare mest känd som Malins fästman och sedermera man Peter i Saltkråkan-filmerna



1950Mark Spitz, amerikansk simmare


1962Cliff Burton, amerikansk musiker basist i gruppen Metallica (död 1986)



1967Lars Halapi, svensk gitarrist och producent



1978Emma Peters, svensk skådespelare Bla. Vita lögner


Vi lämnade er:
2008Roy Scheider, 75, amerikansk skådespelare (född 1932) han blev populär genom filmen Hajen.



2009Jeremy Lusk, 24, amerikansk motorcyklist (motorcykelolycka) (född 1984)




Allt för nu

Vi är överallt

1 kommentar:

Camilla sa...

Malins man är sig lik. Bara lite äldre ;)
Ha det bäst!