Historiska händelser nu och då 3 Februari

1706 – En svensk här, ledd av general Carl Gustaf Rehnskiöld, besegrar en numerärt överlägsen sachsisk-rysk-polsk-litauisk armé i slaget vid Fraustadt i nuvarande sydvästra Polen. Detta blir en av de största svenska segrarna under stora nordiska kriget, tillsammans med segrarna vid Narva (1700) och Holowczyn (1708). Följden av slaget blir att Polen-Sachsen drar sig ur alliansen och kriget mot Sverige genom freden i Altranstädt ett halvår senare.

Slaget vid Fraustadt den 3 februari 1706 var en av de största svenska segrarna under stora nordiska kriget 1700–1721. En numerärt överlägsen sachsisk-rysk-polsk-litauisk här tillintetgjordes på mycket kort tid av Karl XII:s general Carl Gustaf Rehnskiöld och segern räknas tillsammans med Narva 1700 och Holowczyn 1708 till krigets stora svenska segrar. Följderna blev att August II:s krig mot Sverige avslutades genom freden i Altranstädt, varvid Sachsen slöt fred med Sverige och August avsade sig rätten till den polska kronan. Den svenskvänlige Stanislaw Leszczynski erkändes därmed som polsk regent.

Slaget

Vid sjutiden började svenskarna rycka fram. De svenska kavalleriflyglarna gjorde en kringgående rörelse för att anfalla det sachsiska kavalleriet. Infanteriet och resten av kavalleriet anföll frontalt mot det sachsisk-ryska artilleriet och infanteriet. Vid Röhrsdorf drivs de sachiska kavelleriet på flykt, vilket gör att den svenska högra kavalleriflygeln kunde obehindrat angripa de ryska styrkorna och slå ut dem. När den svenska vänsterflygeln skulle möta det sachiska kavalleriet utanför Geyersdorf hamnade de på en tillfrusen sjö, vilket tvingade de svenska ryttarna att stiga av sina hästar och leda dem över isen eftersom dessa var oskodda. I de sachsiska leden stod man och skrattade högljutt på svenskarna, men när ryttarna gjorde uppsittning på sina hästar tystades de. De svenska ryttarna anföll de sachsiska ryttarna tre gånger utan avgörande, men den fjärde gången tog de sachsiska ryttarna till flykten med svenskarna hack i häl.

Det sachsiska kavalleriet tvingades bort och därmed kunde de svenska kavalleriflyglarna anfalla det sachsisk-ryska infanteriet i ryggen. Det svenska infanteriet lyckades passera de spanska ryttarna och avancerade genom ineffektiv fientlig beskjutning tills man nått så nära att en närstrid kunde utkämpas. Det sachsiska gardet försvarade sig väl, men det bakomvarande svenska kavalleriet kunde rycka fram och rida ner motståndarna. De ryska bataljonerna sattes snart ur stridbart skick och de sachsiska bataljonerna började till slut retirera och förföljdes av det svenska kavalleriet som vållade svåra förluster bland de flyende trupperna. De överlevande rysk-sachiska trupperna ringades in vid byn Oder Pritschen. De gav upp striden, medan deras chef Schulenburg själv lyckades komma undan, om än sårad i höften. Efter två timmars strid gav de sachsiska trupperna upp och slaget var över



1959 – När ett flygplan havererar nära Clear Lake i den amerikanska delstaten Iowa omkommer de tre unga musikerna Buddy Holly, Ritchie Valens, och J.P. ”The Big Bopper” Richardson samt piloten Roger Peterson. I Don McLeans låt ”American Pie” från 1971 omnämns händelsen som ”The Day the Music Died”, vilket sedermera blir vad den kommer att kallas.

Buddy Holly, egentligen Charles Hardin Holley, född 7 september 1936 i Lubbock, Texas, död 3 februari 1959.

Ritchie Valens, egentligen Richard Steven Valenzuela, född 13 maj 1941 i Pacoima i Los Angeles, Kalifornien, död 3 februari 1959.

Jiles Perry Richardson, Jr., mer känd som The Big Bopper, född 24 oktober 1930 i Sabine Pass i Port Arthur, Texas, död 3 februari 1959.

The Day the Music Died (Dagen då musiken dog) är en beteckning på 3 februari 1959, då Buddy Holly, Ritchie Valens och The Big Bopper (J.P. Richardson) omkom i ett flyghaveri tidigt på morgonen på väg mot en spelning i Fargo, North Dakota. Don McLeans låt från 1971 American Pie har många referenser till denna dag, bland annat frasen The Day the Music Died.

Holly hade beställt ett privatplan åt sig och sitt band (Tommy Allsup och Waylon Jennings). Eftersom Richardson (The Big Bopper) hade fått influensa erbjöd Jennings honom sin plats i planet, så han skulle slippa att åka i turnébussen. Valens hade aldrig åkt i ett litet flygplan tidigare och frågade om han kunde få Allsups plats. De singlade slant om saken och Valens "vann".

Även artisten Dion var tillsammans sin kompgrupp the Belmonts med på turnén med de andra storheterna. Han var dock inte förtjust i kostnaden för att transporteras med flygplan till spelningen, varför han avstod: "When Buddy came to me, I thought about the $36.00 price. My parents paid $36.00 a month for rent back in the Bronx. I just couldn’t bring myself to spend the same amount on a 45 minute plane ride, so I told him no."

Efter en spelning i Clear Lake, Iowa lyfte planet, men en snöstorm fick det att haverera i ett majsfält kl. 01.05. Även piloten Roger Peterson omkom i haveriet.

1988 skapade en beundrare, Ken Paquette, ett monument på haveriplatsen.


Vi firar födelsedag:
1948 – Henning Mankell, svensk deckarförfattare

 

1950 – Morgan Fairchild, amerikansk skådespelare

 

 

1951 – Per Eggers, svensk skådespelare

 

1969 – Paolo Roberto, svensk proffsboxare, tv-programledare och skådespelare



1976 – Isla Fisher, australisk författare fotomodell, författare och skådespelare i den australiska mångåriga såpoperan Home and Away mellan 1994 och 1997.




Vi lämnade er:
1520 – Sten Sture den yngre, omkring 26 eller 27, svensk riksföreståndare sedan 1512 (död av skador efter slaget på Åsundens is två veckor tidigare) (född 1492 eller 1493)



2013 – Peter Gilmore, 81, brittisk skådespelare (född 1931) mest känd för rollen som James Onedin i TV-serien Onedinlinjen.




Allt för nu

Vi är överallt