Historiska händelser nu och då 2 Februari

1709 – Den skotske matrosen Alexander Selkirk blir räddad från den öde ö bland Juan Fernández-öarna, där han har varit skeppsbruten sedan 1704. När han återvänder till Storbritannien inspireras författaren Daniel Defoe av hans historia till att skriva romanen Robinson Kruse. Ön som Selkirk levde på i över fyra år heter idag Robinson Crusoe-ön, medan en mindre ö, väster om denna, heter Alexander Selkirk-ön.

Alexander Selkirk, eller Selcraig, född 1676 i Lower Largo, Fife, Skottland, död 13 december 1721 på fartyget Weymouth utanför Västafrikas kust, var den skotte som anses ha utgjort förebild och inspirerat Daniel Defoe till att skriva romanen om Robinson Crusoe (The Life and Adventures of Robinson Crusoe).

Efter en kontrovers med kaptenen ombord på den brittiska kapare han tjänstgjorde på, krävde Selkirk att bli ilandsatt på en ö bland Juan Fernández-öarna i Stilla havet, cirka 400 sjömil utanför Chiles kust. Den ö där Selkirk hamnade heter idag Isla Robinson Crusoe. Väster om Isla Robinson Crusoe finns en mindre ö som uppkallats efter Selkirk, Isla Alejandro Selkirk.

För sent insåg Selkirk att ingen annan ur besättningen ville göra honom sällskap på ön. Kaptenen lät honom inte ångra sig, vilket ledde till fyra år och fyra månader (1704–1709) på den karga vulkanön utan annat sällskap än katter, råttor och getter som rymt från provianterande fartyg. Det enda mänskliga besök han fick före sin räddning, var av ett spanskt fartyg, där man genast försökte skjuta ihjäl honom som fiende.

När han slutligen blev räddad den 2 februari 1709, var det av förre ledaren för den piratexpedition han själv deltagit i, nu ute som deltagare i en ny expedition mot spanjorerna. Selkirk anslöt sig till det nya företaget, och återvände som en rik och berömd man till sitt hemland.
Selkirk lär aldrig ha återhämtat sig helt efter vistelsen på ön, utan skall även efter att han gift sig ha uppehållit sig mycket i en grotta bakom sin fars hus och tämjt katter till att utföra konststycken.

Han avled i en febersjukdom utanför Afrikas kust år 1721.



1933 – De båda systrarna Christine och Léa Papin, som arbetar som hembiträden i Le Mans i nordvästra Frankrike, mördar sin arbetsgivares fru och dotter. Christine, som är den dominerande i förhållandet, döms till döden, men får straffet omvandlat till livstids fängelse, medan Léa döms till tio års fängelse. Christine avlider i fängelset 1937, medan Léa frisläpps 1941 och avlider först 1982.

Christine Papin (8 mars 1905–18 maj 1937) och Léa Papin (15 september 1911–1982?) var två franska hembiträden som mördade sin arbetsgivares fru och dotter i Le Mans, Frankrike, den 2 februari 1933. Händelsen hade ett betydande inflytande på franska intellektuella som Jean Genet, Jean-Paul Sartre och Jacques Lacan, vilka försökte analysera det, och det sågs av vissa som en symbol för klasskamp. Fallet har legat till grund för ett antal filmer och teaterpjäser.

Från cirka 1926 arbetade de i hemmet hos René Lancelin, en pensionerad advokat, i Le Mans. Familjen bestod också av hans fru och vuxna dotter, som fortfarande bodde hos sina föräldrar (en andra dotter var gift). Hembiträdena var två mycket tysta och tillbakadragna unga flickor, som höll sig för själva och inte ha några intressen förutom varandra.

Den 2 februari 1933 skulle René Lancelin träffa sin hustru och dotter på middag hemma hos en vän. När de inte dök upp blev han orolig, och gick tillbaka hem. Han kunde inte ta sig in, eftersom dörrarna var låsta, men han kunde se ett ljussken från jungfrukammaren. Han gick då till polisen, vilka kom in i huset genom att klättra över den bakre väggen. Inomhus hittades kropparna från fru Lancelin och hennes dotter. Fru Lancelins ögon hade stuckits ut, och fanns i veck scarfen runt halsen. De två hembiträdena hittades på övervåningen. De erkände att de dödade de båda kvinnorna. De vapen som användes var en kökskniv, en hammare och en kanna som hade stått vid trappans övre del.

Systrarna fick fängelse, och skildes då från varandra. Christine blev väldigt bekymrad då hon inte kunde träffa Léa, men i ett skede lät myndigheterna henne träffa sin syster. I juli 1933 upplevde Christine en slags period, där hon försökte trycka ut sina egna ögon och var tvungen att sättas i tvångströja. Hon gjorde sedan ett uttalande till undersökningsdomaren, som hon sade att sedan den dag hon utförde morden hade hon också försökt trycka ut sina ögon, och att detta fick henne att begå morden.

Fallet fick en stor inverkan på allmänheten, och debatterades mycket av intellektuella. Många ansåg att morden var resultatet av "utnyttjande av anställda", med tanke på att hembiträden brukade arbeta fjorton timmar om dagen, med bara en halv ledig dag varje vecka.


Vi firar födelsedag:
1934 – Bosse Larsson, svensk tv-programledare

1947 – Farrah Fawcett, amerikansk skådespelare och fotomodell (död 2009) känd för sin roll som privatdetektiven Jill Munroe i TV-serien Charlies änglar.



1954 – Christie Brinkley, amerikansk fotomodell



1977 – Shakira Ripoll, colombiansk kompositör och sångare med artistnamnet Shakira



1983 – Carolina Klüft, svensk friidrottare




Vi lämnade er:
1979 – John Simon Richie, 21, brittisk musiker med artistnamnet Sid Vicious, sångare i punkgruppen Sex Pistols (heroinöverdos) (född 1957)

1987 – Alistair MacLean, 64, brittisk författare (född 1922)

 

 

Allt för nu

 

Vi är överallt