Postverket i Sverige daterar sin begynnelse till 20 februari 1636, då drottning Kristinas förmyndarregering, på Axel Oxenstiernas tillskyndelse, utfärdade förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne. Då drottningen år 1645, efter att ha tillträtt regeringen, godkände den av förmyndarregeringen år 1643 utfärdade General Riksens Postordning, betecknade hon inrättningen som "ett högnödigt och nyttigt wärck så för Oss och Cronan som för alla wåre och Rijkzens trogne Ständer, Undersåtare och Inbyggiare".
Postverket var ursprungligen en myndighet, men utvecklades under 1900-talet till ett så kallat affärsdrivande verk. År 1994 omvandlades Postverket till ett helstatligt aktiebolag och bytte samtidigt namn till Posten AB.
Genom 1636 års förordning inrättades så kallade posthemman. Härigenom lades postföringen på jordbruket, vilket föll sig naturligt, eftersom allmogen överallt i landet av ålder var förpliktad att med fri skjuts och gästning förse dem, som var ute i kungens ärenden. Den nya inrättningen avsåg i viss mån att reformera detta allmogens åliggande, som på grund av grova missbruk från de vägfarandes sida blivit ytterst betungande och framkallat täta klagomål. Man får icke tro, att postverket uppkom med ens och liksom på befallning eller att "postbuden" icke haft några föregångare.
Fastmer hade redan under de tidigare Vasakungarnas regeringar och även dessförinnan på de stora landsvägarna, som från huvudstaden ledde ut till fogdarnas residens i provinserna eller över gränserna ut till grannländerna, plägat med en viss regelbundenhet färdas bud, som medförde kungens och de högsta ämbetsmännens ävensom stundom hovpersonalens brev; men med enskildas varken kunde eller fick dessa kungens "brevdragare" ta befattning. Där färden utsträcktes över gränsen, uppsökte de kungens och rikets agenter hos främmande furstehov eller på de stora handelsorterna och utbytte icke blott brev och allmänna skrivelser, utan även nyheter och upplysningar. På detta sätt uppstod efter hand en någorlunda regelbunden postförbindelse mellan Sverige och utlandet över Markaryd vid gränsen till dåvarande danska Halland.
Den på sträckan Stockholm-Markaryd befordrade regeringsposten fördes över Helsingör vidare till Hamburg, där vi redan 1620 finner ett svenskt postkontor i verksamhet, skött av en särskilt därför anställd tjänsteman. Denna regeringspost var det frö, varur Sveriges inrikes offentliga postväsen framsprungit, i det att åtminstone fr o m 28 juli 1620 - om icke tidigare - posten Stockholm-Hamburg fick användas jämväl för befordring av privatbrev. Men först genom upprättandet av en post, som framgick ej blott på en eller annan kungsväg, utan på alla de vägar och till alla de orter inom landet, där så kunde ske, en post, som likt ett nät utbredde sig över landet till bruk för alla och envar, kan det sägas, att ett svenskt postverk stod färdigbildat.
Rörande postverkets äldre öden må antecknas, att inrättningen 1654-1661 innehades som förläning av riksrådet Vilhelm Taube i egenskap av "generalrikspostmästare" samt 1662-1669 var bortförpaktat till den tyskfödde Johan von Beijer, vilken redan före Taube varit anställd som postchef och därvid utvecklat mycken duglighet. 1673 bortförlänades postkassan ånyo, då till rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie, men indrogs 1677 åter till kronan. Sedan förvaltades verket någon tid omedelbart av Kanslikollegium, men 1697 inrättades till verkets handhavande under kollegiets överinseende ett överpostdirektörsämbete. Förteckning över innehavare av detta ämbete (1697-1850) återfinns under ordet överpostdirektör
Under den första tiden var det mottagaren av en försändelse som hade att erlägga försändelseavgiften. 1685 införde postverket stämplar på brev, bland annat ett B i oval med krona över för betalda försändelser, och ett F i oval med krona över för fribrev.
På särskilt brådskande försändelser skrevs NB, vilket står för Nota bene eller ordet "Cito" upprepat ett flertal gånger. Det äldsta kända citobrevet är från 1636 och de senaste från 1711.
Det var stundom ett riskfyllt arbete att köra postdiligens varför postföraren var utrustad med tjänstepistol.
1990 – Knappt tre och en halv månad efter att Berlinmuren har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla riksdagshus och gränsövergången Checkpoint Charlie nerriven.
Checkpoint Charlie var en av de mest kända gränsövergångarna mellan Öst- och Västberlin mellan 1945 och 1990. Den låg på gränsen mellan Berlins amerikanska och sovjetiska sektor samt stadsdelarna Mitte i östra Berlin och Kreuzberg i västra Berlin.
Kontrollpunkten befann sig på Friedrichstraße i Mitte och endast anställda vid de allierades militärorganisationer eller deras ambassader, icke-tyska utlänningar samt medarbetare vid den ständiga representationen för Västtyskland och östtyska funktionärer fick passera den. Beteckningen "Charlie" härstammar från NATO-alfabetet och står för alfabetets tredje bokstav. Checkpoint Alpha var gränsövergången på motorvägen vid staden Helmstedt, Checkpoint Bravo var motorvägsövergången Dreilinden strax utanför Berlin. När den östtyska ledningen försökte inskränka de allierade västmakternas rättigheter stod i oktober 1961 sovjetiska och amerikanska stridsvagnar med skarp ammunition mittemot varandra vid Checkpoint Charlie.
Kontrollpunkten var skådeplats för ett antal uppseendeväckande flyktförsökt från Östberlin. Mycket berömd var flyktingen Peter Fechters död. Tillsammans med sin kamrat Helmut Kulbeik försökte han den 17 augusti 1962 att klättra över muren i kontrollpunktens omedelbara närhet. Kulbeiks flyktförsök lyckades men Fechter träffades av skott som avlossades emot honom. Inför ögonen på civila åskådare från väst, amerikanska soldater och östtyska gränsvakter förblödde han på den delen av gränsbefästningarna som kallades för dödsremsan (Todesstreifen).
Kontrollpunkten revs den 22 juni 1990, som en del i processen som ledde till Tysklands återförening, och nu återstår endast ett så kallat murmuseum, Mauermuseum, om denna en gång så viktiga gränsövergång. Idag räknas Checkpoint Charlie till de mest kända sevärdheterna i Berlin. Här finns sedan den 13 augusti år 2000 en verklighetstrogen modell av den första kontrollbaracken, murmuseet, den sista Kremlflaggan och andra föremål som påminner om Tysklands delning.
Vi firar födelsedag:
1942 – Phil Esposito, kanadensisk ishockeyspelare
1966 – Cindy Crawford, amerikansk fotomodell
1967 – Kurt Cobain, amerikansk musiker, sångare i grungebandet Nirvana (död 1994)
1988 – Robyn Rihanna Fenty, barbadoansk sångare med artistnamnet Rihanna
Vi lämnade er:
1920 – Robert Edwin Peary, 63, nordamerikansk mariningenjör och upptäcktsresande, den förste som nådde nordpolen (född 1856)
2005 – Sandra Dee, 62, amerikansk skådespelare och sångare (född 1942)
Allt för nu
Vi är överallt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar