Historiska händelser nu och då 30 Mars

1867 – Klockan fyra på morgonen undertecknar representanter för USA och Ryssland ett fördrag, genom vilket USA för 7,2 miljoner dollar köper kolonin Ryska Amerika (nuvarande Alaska; summan motsvarar 1,67 miljarder dollar i 2006 års värde). Anledningen till att Ryssland säljer området är dels, att ryska staten har ekonomiska problem, dels att man fruktar att genom ett krig förlora området till britterna, utan att få någon ersättning för det. Den allmänna opinionen i USA är dock negativ till köpet, då området anses svårtillgängligt och värdelöst. Denna inställning ändras inte förrän man i slutet av 1890-talet hittar guld i Klondike och en guldrush till Alaska inträffar.


Ryska Amerika var beteckningen på de ryska landområdena i Nordamerika under Den ryska koloniseringen av Amerika åren 1733 till 1867. Full inkorporering av kolonierna i Nordamerika kom med en ukas (en kungörelse eller ett dekret av tsaren, Paul I) 1799, som etablerade ett monopol för Rysk-amerikanska kompaniet och beviljade även den Rysk-ortodoxa kyrkan vissa rättigheter i de nya områdena.


Ryska Amerika omfattade dagens Alaska, Aleuterna samt enstaka områden i dagens Kalifornien och Hawaii. Staden Sitka på Baranofön i Alexanderarkipelagen fungerade som huvudstad för området. Områdets sydligaste bosättningar låg så långt söderut som Kalifornien med Fort Ross i Sonoma County och Hawaii med Fort Elisabeth på Kauai.


De tidigaste skriftliga redogörelser visar att de första européerna att nå Alaska kom från Ryssland. Den 20 juni 1648 startade Semjon Dezjnjov en expedition mot området. 90 man i sju små båtar (av typen "kotj") lämnade staden Nizjnekolymsk med kurs österut och man nådde Kolymaflodens mynning i juli. Härifrån fortsatte man österut längs Tjuktjerhalvöns kust och rundade sedan Nordostkap och vidare mot sydväst till Diomedeöarna. Därefter blev expeditionen dramatisk. Kring oktober försvann Alexejevs grupp spårlöst till havs under en storm och Dezjnjovs grupp förliste vid fastlandskusten där man tvingades övervintra vid Anadyrfloden som man nådde i december. Våren 1649 fortsatte expeditionen uppför floden och grundlade handelsplatsen Anadyrsk ostrog nära nuvarande Markovo. Längre uppför floden stötte man sedan på Michail Staduchin och Semjon Motoras expedition som hade tagit landvägen från Jakutsk. Rapporten om de nya upptäckterna och den 3 200 kilometer långa expeditionen hamnade dock i ett arkiv i Jakutsk och nådde aldrig S:t Petersburg.


Den östra vägen till Alaska upptäcktes 1741 av Vitus Bering under dennes Stora nordiska expedition åren 1733-1743.


Redan 1745 började ryska pälshandlare att etablera sig i området. Först 1799 utfärdade tsaren en Ukas som formellt gjorde området till ryskt territorium. Förvaltningen överläts till det Rysk-amerikanska kompaniet, koncessionen gällde för 20 år och gav kompaniet även monopol över handel i området. Till en början omfattade koncessionen områden till latitud 55° N, 1821 utökades rättigheterna till 51° N.


1784 grundade Grigory Shelikhov en rysk bosättning vid Three Saints Bay på Kodiakön nära dagens Kodiak. 1790 utsågs Alexandr Baranov till chef för pälshandeln i Alaska och Baranov flyttade bosättningen 1792 till Kodiak i den nordöstra delen av ön.


1795 grundade Baranov bosättningen Mikhailovsk cirka 10 km norr om dagens Sitka efter att ha köpt marken från de lokala Tlingitfolket. 1802 förstördes bosättningen dock av rivaliserande grupper. Efter en blodig vedergällning vid Slaget vid Sitka flyttades bosättningen 1804 med namnet Novo-Archangelsk till Sitka.


Fort Ross användes åren 1812-1841 och Fort Elisabeth åren 1816-1817.












1981 – Den amerikanske presidenten Ronald Reagan blir utsatt för ett misslyckat mordförsök, drygt två månader efter sitt tillträde. Attentatsmannen John Hinckley skjuter Reagan i bröstet och punkterar hans ena lunga samt skadar tre andra närvarande, just som presidenten är på väg ut från Hotel Hilton i Washington, D.C., där han har hållit tal. Hinckley grips omedelbart och under rättegången framkommer det, att han har utfört dådet, för att försöka imponera på skådespelaren Jodie Foster, som han har förälskat sig i. Då hans mentala hälsa är svag fritas han från ansvar för handlingen och döms till rättspsykiatrisk vård. Detta väcker stark kritik inom USA och leder till att flera delstater skärper kraven för att man ska kunna fritas från ansvar för brottshandlingar.


Ingen dödades, men pressekreterare James Brady förlamades och blev permanent handikappad.


Attentatsmannen skall, då han bodde i Hollywood under 1970-talet, ha inspirerats av filmen Taxi Driver (1976) och sett den minst 15 gånger, och identifierat sig starkt med Travis Bickle (spelad av Robert De Niro).


John Hinckley, Jr, född 29 maj 1955 i Ardmore, Oklahoma, är en amerikansk attentatsman som den 30 mars 1981 utförde ett mordförsök på USA:s dåvarande president Ronald Reagan i huvudstaden Washington D.C. Med sex skott med en Rohm RG-14-revolver punkterade han Reagans vänstra lunga, samt skadade Reagans pressekreterare James Brady, polisen Thomas Delehanty och Secret Service-agenten Timothy McCarthy. Samtliga överlevde attentatet, och Hinckley greps på plats. Han dömdes den 21 juni 1982 till psykisk vård i stället för fängelse, med hänsyn till hans mentala hälsa, som domstolen ansåg var bristfällig. Hinckley led enligt rättspsykiatrikern doktor William Carpenter, av psykisk störning, svår schizofreni, depression med inslag av självmordstankar, bristande förmåga att ha vanlig emotionell arousal, autistisk tillbakadragande från verkligheten och en oförmåga att skapa sociala förbindelser. Han vårdas sedan dess på St. Elizabeth's Hospital i Washington D.C.


Dådet var, vilket framkom senare, ett sätt att få uppmärksamhet från Hinckleys stora kärlek, Jodie Foster, som han blivit förälskad i sedan han sett filmen Taxi Driver (1976). När detta tidigare på andra sätt misslyckats valde han i stället detta sätt, inspirerad av John F. Kennedys misstänkte mördare, Lee Harvey Oswald.


Det faktum att Hinckley inte dömdes till fängelse, utan i praktiken frikändes från straffansvar på grund av psykisk ohälsa, trots att mordförsöket var planerat, ledde till kraftiga reaktioner i USA. Många delstater ändrade sin strafflagstiftning och höjde kraven för att kunna åberopa psykisk ohälsa, och 1984 antogs Insanity Defense Reform Act.




Vi firar födelsedag:
1937 – Warren Beatty, amerikansk skådespelare och regissör





1950 – Robbie Coltrane, brittisk skådespelare





1964 – Ian Ziering, amerikansk skådespelare

1964 – Tracy Chapman, amerikansk sångare, låtskrivare och trubadur

1968 – Céline Dion, kanadensisk sångare





Vi lämnade er:
1983 – Einar Nerman, 94, svensk tecknare och konstnär (född 1888) mest kända skapelse är etiketten Solstickan på tändsticksaskar.





1986 – James Cagney, 86, amerikansk skådespelare (född 1899)









Allt för nu


Vi är överallt