onsdag 19 mars 2014

Historiska händelser nu och då 19 Mars

1703 – En svensk styrka på 1 000 man besegrar en rysk på 5 000 i slaget vid Saladen under stora nordiska kriget. Slaget får ingen större strategisk betydelse och svenskarna tvingas snart retirera till Riga, men tack vare att svenskarna besegrar en så stor rysk övermakt utnämner kung Karl XII den svenske befälhavaren Adam Ludwig Lewenhaupt till generalmajor.


Stridsformationen

Den svenska styrkan var formerad i en rak linje där Adam Ludwig Lewenhaupt kommenderade den högra flygeln medan Johan Adolf Clodt von Jürgensburg kommenderade den vänstra flygeln. Grenadjärerna var placerade längst ut på sidoflyglarna. Artilleriet placerades i centern, och hade kavalleri och infanteri som kantskydd.


De rysk-litauiska styrkorna var formerade med ryskt infanteri i mitten och det litauiska kavalleriet ute på flyglarna. Trupperna var placerade bakom 188 fasta hinder och ännu längre bakom denna linje fanns en vagnborg. Framför infanteriet fanns 11 kanoner. 30 skvadroner kavalleri fanns placerade på den högra flygeln och 20 på den vänstra flygeln.

Slaget

Slaget varade från 8 på morgonen till middagstid. De båda arméerna möttes i Šakarniai nära byn Saladen.


Lewenhaupt startade genom att ge sina trupper order att attackera. När de svenska linjerna var cirka 400 steg från den litauisk-ryska linjen påbörjades artilleribeskjutning, men denna förorsakade endast några små skador. De svenska linjen fortsatte sedan fram till 100 steg från fiendelinjen. Då anföll den litauisk-ryska vänsterflygeln Lewenhaupts flygel men slogs tillbaks. Därefter anföll den litauaisk-ryska högra vingen den svenska vänsterflygeln men nedgjordes. Under tiden hade de svenska centrala förbanden ryckt fram mot det ryska infanteriet avfyrande salva efter salva av muskötleld. De fasta hindren passerades och ryssarna tvingades bakåt. Det svenska infanteriet använde pikar under de våldsamma närstriderna. Detta resulterade i att ryssarna tog till flykten trots att det litauiska kavalleriet fortfarande var i ganska gott skick. Lewenhaupt beordrade inte att man skulle förfölja motståndarna några längre sträckor, eftersom han fruktade att hans egna styrkor var för svaga.

Följder

På svenska sidan räknade man till 40 dödade, 125 skadade och två saknade. 11 kanoner erövrades tillsammans med 500 vagnar lastade med ammunition, proviant och ett flertal fanor. 576 ryssar dödades, och ytterligare ryssar höggs ned under flykten från slagfältet av förföljande svenskt kavalleri och litauiska bönder. Vissa rapporter hävdar att det dödades fler än 1000 ryssar, men de litauiska förlusterna var ringa.


Karl XII blev mycket imponerad av Lewenhaupts insatser under slaget, och när Carl Magnus Stuart avgick från kriget blev Lewenhaupt befälhavaren för den svenska Kurlandskåren.










1932 – Bron Sydney Harbour Bridge i australiska Sydney invigs och öppnas. Just som delstaten New South Wales premiärminister Jack Lang ska klippa av öppningsbandet knuffas han åt sidan av en uniformsklädd man på häst, som hugger av bandet med sitt svärd och förklarar bron öppnad i New South Wales befolknings namn. Han blir omgående arresterad, bandet knyts ihop och Lang kan sedan officiellt klippa av bandet och inviga bron. Idag är den, tillsammans med operahuset i Sydney, Australiens mest kända byggnad.


Sydney Harbour Bridge är ett av Sydneys mest kända turistattraktioner. Genom bron förbinds shoppingkvarteren i centrala Sydney med affärs- och bostadsområdet North Shore vid Sydney Harbour. Tillsammans med Sydney Opera House är bron Australiens mest kända byggnad. Lokalt kallas den för "galgen" på grund av brons bågform. Bron var stadens högsta byggnad fram till 1967.


Brons utformning användes också vid bygget av Tyne Bridge i Newcastle, England och den bron är också nästan identisk förutom storleken. Bayonne Bridge mellan New Jersey och New York i USA är 70 centimeter längre men trots det fick flera generationer australiska skolbarn lära sig att bron är världens längsta bro med ett enda bågspann. Bron är dock världens bredaste bro.


Bågvalvet sträcker sig 503 meter och väger 39 000 ton. Valvet går upp till 134 meter över havet men på varma dagar expanderar stålet och höjer bron med upp till 180 millimeter.


De två pylonerna är ungefär 89 meter höga och gjorda av betong och granit. Pylonerna fyller dock ingen funktion för att hålla bron uppe utan tillkom främst av estetiska skäl. Brovalvet, pylonerna och vägbanan väger sammanlagt 52 800 ton.


Motorfordon som ska korsa bron måste betala 3 dollar i avgift. Endast motorfordon som korsar bron från norr till söder måste betala, övriga passerar gratis.


Bygget av en bro över Sydney Harbour föreslogs första gången 1815 av arkitekten Francis Greenway men av detta blev det inget.


1890 föreslog en kunglig kommission att den flitiga trafiken med färjor i hamnen gjorde det nödvändigt med en bro. 1912 utsågs John Bradfield till chefsarkitekt för projektet och formgav ett förslag med en enkel bågbro 1916. Bygget kunde dock inte komma igång på grund av första världskriget. I november 1922 avsatte delstatsparlamentet i New South Wales medel för ett brobygge. Uppdraget att bygga bron gick till den brittiska byggfirman Dorman Long & Co Ltd.
Byggnadsarbetet satte igång 1923. För att göra plats för brofästena revs 800 bostadshus. Husägarna fick ersättning men ej de boende.


Bygget av de två valvbågarna igångsattes 1929. De två valven byggdes från vardera sidan och på eftermiddagen den 19 augusti 1930 kunde bågarna byggas ihop.
Samtidigt pågick bygget av banor för Sydneys pendeltåg och bron byggdes därför med sex filer för vägtrafik, två järnvägsspår och ett promenadstråk.


Under 1931 byggdes vägbanan och järnvägsspåret samt el-, telefon-, vatten- och gasledningar. Den 19 januari 1932 kördes det första tåget över bron som ett prov. Arbetsmiljön var dålig jämfört med idag och 16 arbetare dog under arbetets gång, men endast två av dessa föll ner från valvbågen.
Bron öppnades formellt den 19 mars 1932. När delstatens premiärminister Jack Lang ceremoniellt skulle klippa av snöret och förklara bron för öppnad blev han knuffad åt sidan av en man på häst som högg av bandet med ett svärd och förklarade bron för invigd. Mannen var anhängare av en halvmilitär organisation på högerkanten och ville protestera mot att det inte var generalguvernören som klippte bandet. Mannen arresterades, banden knöts ihop och ceremonin kunde fortsätta.




Vi firar födelsedag:
1952Robert Aschberg, svensk journalist, tv-producent och tv-programledare




1955Bruce Willis, amerikansk skådespelare




1973Magnus Hedman, svensk fotbollsmålvakt svensk mästare 1992 i AIK och tv-kommentator





1980Johan Olsson, svensk längdskidåkare





1985Caroline Seger, svensk fotbollsspelare





Vi lämnade er:
1950Edgar Rice Burroughs, 74, amerikansk författare, skapare av romanfiguren Tarzan (född 1875)





1982Randy Rhoads, 25, amerikansk gitarrist (flygolycka) (född 1956)







Allt för nu


Vi är överallt

Inga kommentarer: