fredag 21 mars 2014

Historiska händelser nu och då 21 Mars

1960 – 69 personer blir dödade och 180 såras, när polisen öppnar eld mot svarta demonstranter i det svarta bostadsområdet Sharpeville utanför den sydafrikanska staden Vereeniging. De svarta demonstrerar mot landets särskiljande apartheidlagar, när massakern inträffar. Den leder till att de svartas organisationer, däribland Pan Africanist Congress (PAC) och African National Congress (ANC) börjar organisera massaktioner och väpnat motstånd mot den sydafrikanska vita regeringen. Dessutom fördöms apartheid för första gången från internationellt håll och FN inför handelsembargo mot Sydafrika, vilket inte hävs helt förrän apartheidsystemet är avskaffat på 1990-talet. Det leder också till att dagen numera är internationella dagen mot rasism.


Pan Africanist Congress (PAC) var en sydafrikansk frihetsrörelse under apartheideran som idag är ett mindre politiskt parti. Grundades 1959 av Robert Sobukwe som utbrytning ur ANC. PAC organiserade demonstrationer mot apartheidregimens passlagar 1960 i Langa och Sharpeville, Sobukwe och andra dömdes för uppvigling och fick tre års fängelse. Som resultat förbjöd regeringen både PAC och ANC.


African National Congress (ANC) är ett socialdemokratiskt parti i Sydafrika. Det bildades som en politisk organisation den 8 januari 1912 under namnet South African Native National Congress (Sydafrikanska ursprungsbefolkningens nationalkongress). Bland de tidiga förgrundsfigurerna fanns Pixley ka Isaka Seme. Man bytte till sitt nuvarande namn 1923.


ANC:s målsättning var utökade rättigheter för de svarta och man manade alla sydafrikaner att glömma skillnaderna mellan varandra och skapa en gemensam organisation. 1947 breddade man sin bas genom att alliera sig med Natal Indian Congress och Transvaal Indian Congress.


Organisationen var terroristlistad av Förenta Staterna fram till juli 2008.


Sharpevillemassakern ägde rum den 21 mars 1960 i det svarta bostadsområdet Sharpeville strax utanför staden Vereeniging i Transvaal i Sydafrika.


Tusentals medlemmar (siffror på 5000 till 7000 har angetts) av Panafrikanska Kongressen (PAC), demonstrerade mot den vita apartheidregimens nya passlagar, vilka man ansåg diskriminerade svarta sydafrikaner. Eftersom svarta avkrävdes pass, bar demonstranterna inga. Detta var ett brott och enligt planen skulle de låta sig arresteras. Det fanns färre än tjugo poliser på plats. När så demonstranterna började kasta sten på poliserna och deras parkerade polisbilar kände poliserna sig trängda.Sydafrikansk polis öppnade eld mot folkmassan med automatvapen, varpå 69 människor dödades, varav 10 barn och 8 kvinnor. 180 sårades, bland dem 31 kvinnor och 19 barn. En anledning till skotten kan ha varit dödandet av nio poliser i Cato Manor, två månader tidigare.


Den svarta befolkningen protesterade mot massakern med strejker och demonstrationer som lamslog Sydafrikas ekonomi. PAC och ANC började organisera massaktioner och väpnat motstånd mot regimen, som svarade med undantagstillstånd och förbud mot PAC och ANC.


Även internationellt kom kritik och FN fördömde för första gången Sydafrikas rasåtskillnadspolitik. FN antog 1:a april resolution 134, som kritiserade händelsen med rösterna 9-0 (två avstod). Resolutionen krävde att Dag Hammarskjöld skulle åka till Sydafrika och där inleda samtal. Fler länder började även att bojkotta sydafrikanska exportvaror, vilket på sikt slog hårt mot landets ekonomi.










1990Sydvästafrika, som sedan 1915 har stått under sydafrikansk kontroll och efter andra världskriget till och med annekterades av Sydafrika, blir formellt självständigt med namnet Namibia. Det blir därmed det sista landet i Afrika, som uppnår självständighet från en kolonialmakt (Västsahara står än idag [2014] under marockansk kontroll och är alltså ännu inte självständigt


Namibia, formellt Republiken Namibia, är en glesbefolkad stat i sydvästra Afrika vid Atlanten. Landet gränsar till Angola, Botswana, Sydafrika och Zambia. Längs kusten finns Namiböknen och i öster Kalahariöknen. Namibia blev självständigt från Sydafrika år 1990, en händelse som brukar ses som slutpunkten på södra Afrikas avkoloniseringsprocess. Dessförinnan hade landet varit en tysk koloni 1884-1920 och 1920 till 1990 hade landet styrts av Sydafrika. Landet räknas som ett av de rikare i Afrika, men fattigdomen är ändå utbredd vilket sammanhänger med de mycket stora klyftorna. Hälsosituationen är allvarlig, framförallt gällande aids. Ett annat stort problem är vattenbristen. Ekonomiskt ligger tonvikten på gruvnäringen som svarar för omkring 20 procent av BNP. Omkring hälften av befolkningen lever på jordbruk, framförallt småjordbruk. Landets huvudstad och största stad är Windhoek.


Under och efter kolonialismen

Tyska Sydvästafrika var mellan 1884 och 1920 en tysk koloni där tyskarna upptäckt diamanter. Den motsvarade dagens Namibia. Den tyska kolonialiseringen av Namibia började då Adolf Lüderitz gav i uppdrag att köpa upp bukten Angra Pequena, dagens Lüderitzbucht från namahövdingen Josef Frederick för kostnaden av 100 engelska pund och 200 gevär. 1884 ställdes området under det Tyska rikets beskydd. Den första officiella flagghissningen ägde rum 7 augusti 1884.

Hereroupproret

Den 12 januari 1904 reste hererofolket, under ledning av Samuel Maharero, sig i uppror mot det tyska kolonialstyret. I augusti lyckades den tyska generalen Lothar von Trotha slutgiltigt besegra dem i slaget vid Waterberg, varefter han lät driva ut dem i Omahekeöknen, där de flesta dog av törst. I oktober samma år reste sig även Namaquafolket mot tyskarna, och behandlades på samma sätt. Sammanlagt dog 65 000 (80 procent av hela folkgruppen) Herero och 10 000 Namaqua (50 procent av hela folkgruppen). Svältdöd och förgiftande av brunnar var karaktäristiskt för folkmordet.

Under Sydafrikas styre

Sydafrika ockuperade den tyska kolonin Tyska Sydvästafrika under första världskriget. Vid Versaillesfreden 1919 beslutades det att Tyskland omedelbart skulle fråntas alla sina kolonier, och då fredsavtalet trädde i kraft den 10 januari 1920 ställdes området under sydafrikansk förvaltning som ett NF-mandat och fick namnet Sydvästafrika.


Efter andra världskriget annekterades territoriet av Sydafrika. Annektionen mötte inte internationellt erkännande.

Självständighetskampen

1966 startade SWAPO-gerillan ett självständighetskrig för området som alltmer började kallas Namibia. 1971 olagligförklarades fortsatt sydafrikansk kontroll över dagens Namibia. Apartheidregeringen i Sydafrika vägrade dock släppa kontrollen. Först 1988 erkändes självständigheten av Sydafrika. Två år senare, den 21 mars 1990, var landet formellt självständigt och därpå följde demokratiska val.




Vi firar födelsedag:
1958Gary Oldman, brittisk skådespelare





1960Ayrton Senna, brasiliansk racerförare (död 1994)





1961Rosie O'Donnell, amerikansk skådespelare, tv-programledare och komiker





1966Kenny Bräck, svensk racerförare





1980Marit Bjørgen, norsk längdskidåkare







Vi lämnade er:
1956Per Kaufeldt, 53, svensk fotbollsspelare och -tränare (född 1902) spelade i AIK mellan 1920 och 1934 avslutade också sin karriär i AIK, som tränare från 1954 fram till sin död 1956.





2013Pietro Mennea, 60, italiensk kortdistanslöpare (född 1952) 1979 sprang han 200 m på 19,72 i Mexico City. Tiden stod sig som världsrekord i 17 år innan den slogs av Michael Johnson. Mennea innehar dock fortfarande europarekordet.







Allt för nu


Vi är överallt

1 kommentar:

Henrik Olsson sa...

Först blev jag lite orolig när jag inte kände igen några händelser eller namn - men från Gary och neråt förändrades det :)