lördag 29 mars 2014

Historiska händelser nu och då 29 Mars

1638 – Sedan de båda svenska fartygen Kalmar Nyckel och Fågel Grip, som avseglade från Göteborg i november året innan under befäl av den nederländske kaptenen Peter Minuit, den 23 mars har ankommit till Delawareviken på den nordamerikanska östkusten har expeditionen seglat upp för Delawarefloden och landstigit på en udde mellan denna och en biflod (vilken får namnet Paradisudden). Denna dag sluter Minuit ett avtal med de lokala indianerna om att köpa en bit mark runt Delawareflodens mynning. Även om avtalet undertecknas först 8 april räknas detta därmed som den dag, då den svenska kolonin Nya Sverige grundas och Minuit blir samma dag dess förste guvernör. Sedan man har uppfört befästningen Fort Christina avseglar Minuit redan till sommaren, för att hämta nya kolonister, men omkommer under en orkan i Västindien den 5 augusti. 300-årsminnet av kolonins grundande 1938 firas genom att den svenske kronprinsen Gustaf (VI) Adolf gör ett statsbesök i USA och träffar presidenten Franklin D. Roosevelt och till 350-årsminnet 1988 utges ett gemensamt svensk-finskt minnesfrimärke.


Kalmar Nyckel eller Calmare Nyckel var ett holländskbyggt skepp byggt runt 1625 och i svensk ägo från 1628. Kalmar Nyckel och Fågel Grip var de två fartyg som 1638 fraktade huvudparten av de svenska kolonisterna till Nya Sverige. Fartygen tillhörde då Söderkompaniet.


Fartyget var i det närmaste unikt för tiden genom att ha genomfört fyra transatlantiska seglatser. Fartyget ingick då i den svenska flottan men såldes sedan tillbaka till Holland och förliste någon gång under sent 1600-tal. Det finns två olika teorier om förlisningen, den ena är att fartyget ska ha förlist utanför Kalmar och den andra säger att hon förliste i Nordsjön utanför Englands kust.


Fågel Grip eller Fogel Grip var ett svenskt segelfartyg som 1638 tillsammans med Kalmar Nyckel transporterade den första gruppen av de svenska kolonisterna till Nya Sverige. Denna expedition blev fartygets enda transatlantiska resa.


Endast lite är känt om fartyget. Fågel Grip var en fullriggad pinass med en längd på cirka 30 meter  byggd i början på 1600-talet i Nederländerna. Därefter inköptes fartyget 1636 eller 1637 av Sverige till Skeppskompaniet som senare slogs ihop med Söderkompaniet


Expeditionen till Nordamerika förbereddes i största hemlighet av rädsla för Holländska Västindiska Kompaniet som då dominerade området. Halva manskapet bestod av svenskar och övriga var holländare, befälen var huvudsakligen holländare.


I slutet av 1637 lämnar expeditionen med 24 utvandrare (23 militärer och 1 bokhållare) under ledning av holländske Peter Minuit hamnen i Göteborg. Kapten på Fågel Grip var Adrian Jöransen och Jan Hindricksen van der Water på Kalmar Nyckel, den svenska gruppen leddes av löjtnant Måns Nilsson Kling.


På Nordsjön drabbades expeditionen av en storm, fartygen kom ifrån varandra och tvingades till uppehåll och reparationer i Texel i Holland, Fågel Grip anlöpte hamnen 1 vecka efter Kalmar Nyckel. Först på Nyårsdagen 1639 kunde man fortsätta resan över Atlanten via Kanarieöarna och man nådde Delawareviken nära dagens Wilmington, Delaware i mars 1638.


1638 återkom Fågel Grip till Nya Sverige från St Kitts med ytterligare 1 kolonisatör, den frie angolanske slaven Anthony Swartz. och avgick därefter hem mot Sverige cirka 3 veckor före Kalmar Nyckel som färdas via St Christofferön där Minuit omkommer under en storm. Fågel Grips last bestod av pälsar och tobak men troligen ägnade fartygets besättning sig även åt piratverksamhet mot spanska fartyg.


I augusti 1639 gick Fågel Grip sedan under en storm på grund i Göteborgs hamn och lämnades åt sitt öde efter att ballast och kanonerna bärgats.


1938 gav Postverkets Frimärkstryckeri ut en frimärksserie till 200-års minne av Nya Sverige där Fågel Grip och Kalmar Nyckel avbildades, serien utgivningsdatum var den 8 april 1938. En modell av fartyget finns i Gloria Dei (Old Swedes') kyrkan i Philadelphia.














1948 – Världens första formel 1-lopp hålls i den franska staden Pau (det benämns också Paus Grand Prix). Sporten härstammar från grand prix-racingen från 1900-talets första hälft, men det är först två år senare som loppet räknas som världsmästerskap.


Paus Grand Prix 1948 var det första av 19 grand prix och andra racinglopp under 1948. Paus Grand Prix 1948 var det första loppet som benämndes "formel 1", men det ingick inte i världsmästerskapet, som inte började förrän 1950.


Resultat

  1. Nello Pagani, Maserati
  2. Yves Giraud-Cabantous, Talbot-Lago
  3. Charles Pozzi, Talbot-Lago
  4. Louis Rosier, Talbot-Lago
  5. Jean-Pierre Wimille, Simca-Gordini
  6. Emmanuel de Graffenried, Maserati

Förare som bröt loppet



Grand prix-racing räknar sitt ursprung tillbaka till de första organiserade biltävlingarna som kördes i Frankrike redan 1894. De utvecklades snart från enkla landsvägstävlingar mellan grannstäder till uthållighetstävlingar för bil och förare. Den tekniska utvecklingen, tillsammans med förarnas tävlingsinstinkt drev upp hastigheterna, men eftersom tävlingarna kördes på allmänna vägar inträffade ofta olyckor med dödlig utgång för både förare och åskådare.


Grand prix-racing utvecklades så småningom till formelbilsracing, och formel 1 kan ses som tävlingsformens direkta arvtagare. De ingående loppen i formel 1-VM kallas än idag för grand prix.


Den första tävlingen som kallades Grand Prix var Paus Grand Prix 1901. Tävlingen återkom inte på flera år och namnet Grand Prix användes inte allmänt vid den tiden.


Den enda tävlingen som regelbundet använde namnet Grand Prix organiserades av Automobile Club de France (ACF), och det första Frankrikes Grand Prix kördes 1906. Banan låg i Le Mans och var triangelformad, med en längd om 105 km. Sex varv kördes varje dag och varje varv tog cirka en timme, med dåtidens bilar. Den främsta anledningen till beslutet att tävla på en avstängd bana, i motsats till öppna landsvägar, var den ökända tävlingen Paris - Madrid 1903. Under tävlingen dödades ett flertal förare och åskådare, däribland Marcel Renault. De franska myndigheterna stoppade tävlingen i Bordeaux och framtida tävlingar på allmän väg förbjöds.


1906 års Grand Prix lockade 32 deltagare och 12 olika biltillverkare. Tävlingen kördes över 1260 km och vanns av Ferenc Szisz i en Renault. Denna tävling räknas som det första Grand Épreuve, en term som därefter användes om de upp till åtta viktigaste tävlingarna per år.


Biltävlingar betraktades vid den här tiden som nationella angelägenheter och ett antal länder organiserade egna tävlingar utan något formellt mästerskap som band dem samman. Reglerna varierade mellan varje land och varje tävling, men rörde vanligen en maxvikt (inte minimivikt som idag) i ett försök att indirekt begränsa motorstorleken. Fyrcylindriga motorer på tio till femton liter var vanliga, med effekter på knappt 50 hk. Föraren hade sällskap av en mekaniker under loppet och inga andra tilläts jobba med bilen under tävlingen än dessa två.


En av anledningarna till att Renault vann den första Grand Prix-tävlingen var att bilen hade avtagbara fälgar, utvecklade av Michelin. På så sätt slapp man kränga punkterade däck och slangar av och på fälgen, något som hände ofta under en tävling, på grund av de dåliga vägarna.


1946 hölls endast fyra Grand Prix-lopp. Reglementet för ett nytt världsmästerskap hade lagts fram redan före kriget, men det tog fram till 1947 innan det gamla AIACR lyckats samla sig till Fédération Internationale de l'Automobile, eller "FIA", med huvudkvarter i Paris. I slutet av säsongen 1949 meddelade FIA att man skulle länka samman ett antal nationella Grand Prix och skapa Formel 1, med ett världsmästerskap för förare. De ekonomiska förhållandena efter kriget gjorde att mästerskapet åren 1952 och 1953 kördes med Formel 2-bilar. Ett poängsystem fastslogs och sju tävlingar fick mästerskapsstatus, inklusive Indianapolis 500. Det första formel 1-loppet hölls den 13 maj 1950Silverstone Circuit i Storbritannien.


Italienarna gjorde väl ifrån sig dessa första säsonger, både förare och tillverkare. Den första världsmästaren blev Giuseppe Farina, i en Alfa Romeo. Ferrari gjorde sin debut i det andra VM-loppet, i Monaco och är den enda tillverkare som deltagit samtliga säsonger fram till idag.




Nu när jag skrivit över ett år så kan ni läsa vad jag skrev förra året här
http://aiklchf.blogspot.se/2013/03/historiska-handelser-nu-och-da-28-mars_29.html




Vi firar födelsedag:
1928Philip Locke, brittisk skådespelare (död 2004) skurken Vargas i James Bond-filmen Åskbollen



1957Erik Blix, svensk journalist, programledare, satiriker, konferencier och skådespelare





1957 – Christopher Lambert, fransk skådespelare





1964Annabella Sciorra, amerikansk skådespelare





1981Mattias Andréasson, svensk sångare, medlem i gruppen E.M.D.







Vi lämnade er:
1792Gustav III, 46, kung av Sverige sedan 1771 (mördad) (född 1746)





2009Andy Hallett, 33, amerikansk skådespelare (hjärtsvikt) (född 1975)







Allt för nu


Vi är överallt

1 kommentar:

Veiken sa...

Tänk så svårt dom hade det ombord på fartygen förr.... Fågel Grip har jag aldrig hört talas om. Här har det fokuserats järnhårt på Ostindiefararen av kända orsaker! :)