Johan Alfred Andersson Ander, född 27 oktober 1873 i Ljusterö församling, död 23 november 1910 på Långholmens centralfängelse i Stockholm (avrättad), var en svensk kypare, värdshusvärd, spårvagnsförare och tillika den siste personen att avrättas i Sverige då han dömts för ett brutalt rånmord. Han är den enda som avrättats med giljotin i Sverige.
Den 5 januari 1910 rånade Ander Gerells växelkontor på Malmtorgsgatan 2 i Stockholm, ett brott som han aldrig kom att erkänna. Under själva rånet misshandlade han kassörskan Viktoria Hellsten så illa att hon avled. Vid rånet kom Ander över 5 211 kr och 27 öre som senare kom att användas som bevis mot honom då en del av pengarna var nerblodade. Mordvapnet, ett besman, knöts också till Ander. Vid halvelvatiden kom en kolutkörare till ett nu nedsläckt kontor och fann Hellsten på golvet blödande från ett krossår i huvudet och bredvid henne på bordet låg en smörgås som det hade tagits två bett av. Hon var inte vid medvetande och en timme senare avled hon på sjukhuset. En koffert som Ander lämnat kvar på hotell Temperance innehöll delar av rånbytet, blod och Anders fotografi samt personbevis.
Johan Alfred och frun Julia Charlotta greps av polis vid Anders fars stuga på Karlsudds brygga där de låg nakna i en säng på kvällen efter mordet. Frun släpptes på förmiddagen nästa dag, befriad från varje misstanke om delaktighet i brottet. Den 14 maj 1910 dömdes Ander till döden för begånget mord (och tredje resan stöld), en dom som han överklagade i alla instanser. Samtliga instanser upp till högsta domstolen gav dock Ander avslag på överklagan och avrättningsdatumet fastställdes till den 23 november 1910 klockan 08:00 på morgonen. Han blev den siste människan att avrättas i Sverige då dödsdomen verkställdes av skarprättare Albert Gustaf Dahlman klockan 08:06, med hjälp av den fallbila (giljotin) som införskaffats år 1903 från Frankrike för 3 586 franc. Giljotinen var 442 centimeter hög och 238 centimeter bred. Det sägs att Ander vägrade tala med fängelseprästen före avrättningen och att hans sista ord var en förfrågan till Dahlmans assistent om han fick säga något innan avrättningen, vilket han dock inte tilläts att göra.. Giljotinen fungerade som väntat och sedan halshuggningen genomförts, överlämnades Anders kropp till läkare som kunde konstatera att han före avrättningen led av tuberkulos och att han svalt en större porslinsskärva.
1960 – Storflygplatsen Arlanda utanför Stockholm öppnas för trafik, medan invigningen sker först två år senare.
Stockholm Arlanda Airport (IATA: ARN, ICAO: ESSA) är belägen i Sigtuna kommun i Stockholms län och är Sveriges största internationella flygplats.
Med 19 miljoner passagerare och drygt 230 000 starter och landningar per år är Arlanda Sveriges största flygplats, Nordens tredje (efter Köpenhamn-Kastrup och Oslo-Gardermoen). Flygplatsen klarar maximalt av 80 starter/landningar per timme. Markområdet, 2 600 hektar, omfattar ett bansystem med tre banor, fyra terminaler, driftbyggnader med mera men även jordbruksmark, skogsområden, vattendrag samt en sjö, Halmsjön. Arlanda är en statlig flygplats som ägs och drivs av Swedavia (tidigare LFV fram till 1 april 2010 då driften av de statliga flygplatserna flyttades över till det nybildade statligt ägda bolaget Swedavia). Inrikespassagerarna utgör en väsentlig del av passagerarna.
Arlanda utgör en del av Sweden Solar System, då Jupiter representeras av en blomsterrabatt på flygplatsen.
Byggandet av Arlanda föregicks av många års utredningar där många olika förslag till placering figurerade. Redan 1943 tillsattes en utredning för att undersöka möjligheten att komplettera Bromma flygplats, som hade invigts 1936. Anledningen till detta var planer på att inrätta flyglinjer till Nordamerika. Brommas banor var nämligen för korta för de nya långdistansflygplanen. Utredningen - som kom att kallas 1944 års flygplatsutredning - skulle undersöka alternativa lägen för ett "Atlantflygfält". Utredningens förslag var Grillby i Enköpings kommun, Uppsala län, uppåt 80 km väster om Stockholm. Utredningen avrådde från de alternativa placeringarna Skå-Edeby och Väsby. Stockholms stad föredrog dock att flygplatsen placerades i Väsby, och efter kompletterande utredning föreslog utredningen i januari 1946 att flygplatsen skulle placeras vid Halmsjön, 42 km norr om Stockholm, en bit bortom Väsby. Samma år fattade riksdagen beslut om att anlägga en storflygplats i enlighet med utredningens förslag. Byggandet vid Halmsjön startade 1952 men på grund av ansträngd ekonomi blev resultatet först en enkel betongbana som gick under namnet Halmsjöbanan. Invigningsflygningen genomfördes den 26 november 1954 på sträckan Bromma - Halmsjön. Med öknamnet puckelbanan blev banan föga använd. Halmsjöbanan kom efter ombyggnad senare att ingå i det som idag är bana 2:s taxibana på Arlanda.
Eftersom Halmsjöbanan med denna utformning inte löste storflygplatsfrågan lade Luftfartsstyrelsen i januari 1956 fram en skrivelse till regeringen med två alternativa lägen för en storflygplats, dels Halmsjön, och dels Jordbro, som man rekommenderade på grund av att avståndet till Stockholm endast var 24 km. Snabbt visade det sig dock att både Västerhaninge landskommun, länsstyrelsen och försvaret var negativa till en flygplats i Jordbro, bland annat på grund av närheten till flygflottiljen F 18 Tullinge och marinbasen i Berga. I april 1956 tillsatte regeringen därför en ny utredning - storflygplatsutredningen - under ledning av statssekreterare Grafström. Denna utredning föreslog en fortsatt utbyggnad vid Halmsjön. Luftfartsverket och flygbolagen var dock negativa eftersom de ansåg att Halmsjön låg för långt bort från Stockholm, och redan i oktober 1956 tillsattes en ny utredning för att utreda alternativ till Halmsjön. Denna utredning gick igenom ett 15-tal alternativ och rekommenderade i januari 1957 Skå-Edeby som den överlägset bästa placeringen för en storflygplats. En ytterligare utredning tillsattes i april 1957 för att undersöka markförhållandena i Skå-Edeby och vid Halmsjön, och kom fram att markförhållandena i Skå-Edeby (tjocka lager av lera) var olämpliga för flygplatsen. De många och långdragna turerna gjorde att man under 1957 började fundera på provisoriska lösningar, såsom en utbyggnad av Bromma, eller utbyggnad av de militära flygplatserna Tullinge eller Barkarby. Anledningen till detta var att SAS från slutet av 1959 skulle börja få leveranser av flygplanstypen DC-8, och att en ny flygplats behövde kunna tas i bruk 1960. För att slippa att ordna en sådan lösning bytte Luftfartsverket uppfattning i oktober 1957 och förordade nu Halmsjön som plats för flygplatsen. Riksdagsbeslutet kom i december 1957, och man anslog 153 miljoner kronor till byggandet av storflygplatsen, som skulle byggas med med två banor, den 3,3 km långa bana 1 (huvudbana), som går i nord-sydlig riktning och den 2,5 km långa bana 2 som går i öst-västlig riktning.
För att hitta ett passande namn till flygplatsen utlyses en namntävling 1958 i tidningen Året Runt men istället för att föreslå något av de inlämnade förslagen framförde juryn förslaget Arlanda som var en modifiering av ortnamnsforskaren Lars Hellbergs ursprungliga förslag Arland. Namnet kommer sig av det existerande Ärlinghundra härad, där flygplatsen är belägen. I ett dokument från 1316 omtalades detta som provincia Aarland, = "åkerlandets område". Mot denna historiska bakgrund fastställde riksdagen 1958 namnet Stockholm-Arlanda flygplats.
Flygplatsen började användas den 14 december 1959 och då endast för skolflygning. Klockan 13.59 landade det första flygplanet på bana 1, en Caravelle från SAS som hade startat från Bromma med flygkapten Axel Oldne vid spakarna. Med på flygresan var kommunikationsminister Gösta Skoglund som samma dag förklarade flygfältet öppnat. Den 5 januari 1960 öppnades Arlanda för trafik och den 26 juni 1960 lyfte en DC-8 från SAS på den första reguljära flygningen till New York. Inledningsvis användes mycket primitiva byggnader på Arlanda som terminalbyggnad för denna trafik.
Den 1 april 1962 invigde kung Gustaf VI Adolf officiellt Stockholm-Arlanda Flygplats som då hade fått en särskild utrikeshall och utrikestrafiken från Stockholm flyttade i och med detta från Bromma till Arlanda. Den första "kändisen" som flög från Arlanda var Greta Garbo, som klockan 0.15 på invigningsdagen den 1 april, startade mot USA.
Vi firar födelsedag:
1953 – Pamela Sue Martin, amerikansk skådespelare Fallon Carrington Colby i TV-serien Dynastin.
1960 – Glenn Strömberg, svensk fotbollsspelare.
1965 – Patrik Sjöberg, svensk höjdhoppare.
1969 – Marilyn Manson, amerikansk artist.
1978 – Emilia Rydberg, svensk sångare
Vi lämnade er:
1997 – Bertil, 84, svensk prins, hertig av Halland (född 1912)
2013 – Anders Carlberg, 69, svensk socialarbetare, debattör och politiker grundare av och VD för Fryshuset.
Allt för nu
Vi är överallt
2 kommentarer:
Kul historik om Arlanda, när det öppnades var jag nästan 4 månader och 20 år senare gjorde jag min värnplikt där. 345 dagar övande med att rädda liv och släcka bränder.
intressant läsning
Skicka en kommentar