Historiska händelser nu och då 20 Januari

1613 – Sverige och Danmark sluter fred i den halländska orten Knäred. I fredsbestämmelserna stipuleras det att Sverige ska betala en miljon riksdaler, för att få tillbaka Älvsborgs fästning vid Göta älvs mynning, vilket benämns Älvsborgs andra lösen (den första betalades efter nordiska sjuårskrigets slut 1570). Vidare får Sverige tullfrihet i Öresund, men tvingas avstå från kraven på Finnmarken i Nordnorge.

Fästningen erövrades av danskarna den 22 maj 1612 under Kalmarkriget 1611–1613 och summan bestämdes i freden i Knäred 1613 till 1 miljon riksdaler silvermynt, att betalas i fyra delbetalningar: 1616, 1617, 1618 och 1619. Med den sista inbetalningen i januari 1619 kom fästningen slutligt i svensk ägo.

Summan speglar inte enbart värdet av fästningen utan får också ses som ett allmänt krigsskadestånd. Som pant för skulden höll Danmark denna gång inte bara fästningen Älvsborg utan också städerna Lödöse och Nya Lödöse samt sex härader i Västergötland (Sävedal, inklusive Svenska Hisingen, det vill säga det senare Östra Hisings härad; Askim; Bollebygd; Ale; Vättle och Flundre). Fästningen var dock det försvarspolitiskt viktigaste eftersom detta var Sveriges enda hamn åt väster. Betalningen av denna andra Älvsborgs lösen skedde genom lån, extraskatter och intäkter från kopparhandeln



1981 – Personalen på den amerikanska ambassaden i Irans huvudstad Teheran, som har hållits som gisslan sedan 4 november 1979, släpps några minuter efter att Ronald Reagan har efterträtt Jimmy Carter som USA:s president.

Gisslankrisen i Iran var en diplomatisk kris mellan Iran och USA där 52 amerikanska diplomater hölls som gisslan i 444 dagar mellan den 4 november 1979 till den 20 januari 1981, efter att en grupp islamistiska studenter tog över USA:s ambassad i sitt stöd för den iranska revolutionen.

Krisen har beskrivits som en förveckling av "hämndbegär och gemensamt oförstånd". I Iran sågs händelsen av många som ett slag mot USA, USA:s influenser i Iran, USA:s försök att motarbeta den iranska revolutionen, och USA:s långvariga stöd för den just störtade Shahen av Iran, Mohammad Reza Pahlavi. Shahens makt hade återställts i en CIA-stödd statskupp 1953 där en folkvald regering under premiärminister Mohammad Mosaddeq störtades. I USA sågs gisslantagandet som ett brott mot den internationella rätten som ger diplomatisk immunitet och diplomatiska beskickningar suveränitet i värdlandets område.

Efter att förhandlingarna brutit samman gjorde amerikansk militär ett misslyckat försök att befria gisslan i Operation Eagle Claw den 24 april 1980, vilken resulterade i att en helikopter RH-53D och två C-130 transportplan havererade och åtta amerikanska militärer och en civil iranier dog. Krisen slutade då Alger-avtalet slöts i Algeriet den 19 januari 1981. Gisslan släpptes formellt fritt dagen därpå, bara några minuter efter att Ronald Reagan tillträdde som USA:s president.

I USA ansågs många politiska analytiker att krisen var huvudorsaken till att Jimmy Carter förlorade presidentvalet i USA 1980, och beskrev det som en "väsentlig episod" i de amerikansk-iranska relationerna. I Iran stärkte krisen prestigen hos Ayatollah Khomeini och den politiska makten hos de som stödde teokrati och gisslantagandet. Krisen innebar också starten för amerikanska juridiska åtgärder, eller sanktioner, som försvagade de ekonomiska banden mellan Iran och USA. Sanktionerna blockerade all egendom inom USA:s rättsskipning ägd av Irans centralbank och regering.


Vi firar födelsedag:
1910 – Åke Söderblom, svensk skådespelare (död 1965)



1952 – Paul Stanley, amerikansk rockmusiker, medlem i gruppen Kiss



1958 – Lorenzo Lamas, amerikansk skådespelare



1972 – Olle Sarri, svensk skådespelare



1975 – Daniel Larsson, svensk skådespelare

Vi lämnade er:
1984 – Johnny Weissmuller, 79, ungersk-amerikansk simmare och skådespelare, mest känd i rollen som Tarzan (född 1904)



2012 – Ioan Ursuț, 52, rumänsk brottsling (född 1959)




Allt för nu

Vi är överallt