Historiska händelser nu och då 2 Januari

1925 – Det svenska postgirot inleder sin verksamhet med omkring 700 kontoinnehavare och som en del av Postsparbanken. Girot är tänkt att tillgodose samhällets behov av effektivare betalningsförmedlingar genom pengagirering istället för kontanta betalningar.

År 1917 tillsattes en utredning om införande av en "postcheckrörelse". Detta för att tillgodose samhällets behov av effektivare betalningsförmedling genom kontantlösa betalningar genom girering, efter mönster från kontinenten. Utredningen tillstyrkte enhälligt idén i sitt betänkande 1919.
Riksdagen biföll förslaget 1924 och på nyåret 1925 startade Postgirot som en del av Postsparbanken. Den som önskade ett konto fick förutom en skriftlig ansökan även betala in ett grundbelopp som alltid måste finnas innestående på kontot. Idén fick ett snabbt genomslag och redan under det första verksamhetsåret öppnades över 5 000 konton. 1926 startades utlandsrörelsen. 1938 öppnades det 100 000:e postgirokontot. 1954 började hålkortstekniken användas. 1962 togs första datamaskinen, IBM 1410, i drift. 1963 infördes optisk läsning. 1965 öppnades det 500 000:e postgirokontot. 1979 infördes ränta på postgirokonton för rörelseidkare. 1981 öppnades det 1 000 000:e postgirokontot. 1990 fick postgirot rätt att ge företag betalningskredit och fritt sätta räntan på postgirokonton. 1992 kompletterades utbudet med GiroKredit - specialinlåning och mottagarränta. Postgirot deltog samma år i införandet av Eurogiro - ett europeiskt nät för internationell betalningsförmedling.

Den 1 mars 1994 ombildades Postgirot till Postgirot Bank AB och var ett helägt dotterbolag till Posten. 1998 infördes en ny prissättning av Postgirots tjänster med årsavgift för postgirokonton. Samtidigt blev betalning via Internet möjligt genom tjänsterna ePostgiro, eFaktura och Postgirot Purchasing Card. 1999 beslutade Posten att bankverksamheten skulle avvecklas och 2001 såldes samtliga aktier i bolaget till Nordbanken för omkring 4,1 miljarder kronor. 2002 fusionerades Postgirot Bank AB (publ) och Nordea Bank AB (publ).

År 2005 bytte Postgirot namn till Plusgirot.


1974 – Elransonering införs i Sverige på grund av den pågående oljekrisen. Den 8 januari införs även bensinransonering, vilken dock upphör 29 januari, medan elransoneringen varar till 7 mars.

Oljekrisen 1973 var en period under 1970-talet då priserna på olja gick upp mycket drastiskt. Detta föregicks av oktoberkriget 1973 mellan å ena sidan Egypten och Syrien och å andra sidan Israel. OPEC-länderna vägrade att exportera olja till stater som hjälpt Israel i Oktoberkriget.

Under perioden november 1973 - januari 1974 lade regeringen fram propositioner med innebörden att allmänna förfogandelagen samt den allmänna ransoneringslagen skulle träda i kraft. Genom dessa fullmaktslagar skulle regeringen ges rätt att fatta beslut istället för riksdagen. Regeringen utfärdade också bestämmelser om att statliga myndigheter skulle spara energi och gentemot allmänheten satte regeringen igång kampanjer för att minska elkonsumtionen. Med oljebolagen kom regeringen överens om att minska leveranserna av eldningsolja till konsumenter med 25 procent. I januari 1974 infördes ransoneringar av drivmedel, bränsle, värme från fjärrvärmeverk samt ransonering av varmvatten. De flesta av ransoneringarna avskaffades under det första kvartalet 1974.


Vi firar födelsedag:
1930 – Werner Vögeli, schweizisk-svensk kock och hovtraktör (död 2007)



1966 – Tia Carrere, amerikansk skådespelare



1972 – Mattias Norström, svensk ishockeyspelare AIK 1991–1993, 2005



1983 – Kate Bosworth, amerikansk skådespelare



1985 – Sebastian Karlsson, svensk sångare och dokusåpadeltagare




Vi lämnade er:
1909 – Ivar Arosenius, 30, svensk konstnär (född 1878) Hans mest kända bilderbok är Kattresan (1909), som utgavs postumt.



1926 – Gustaf Lagerheim, 65, svensk botanist och grundare av pollenanalysen (född 1860)




Allt för nu

Vi är överallt