torsdag 23 januari 2014

Historiska händelser nu och då 23 Januari

1896 – Den tyske forskaren Wilhelm Röntgen tar världens första röntgenbild, vilken avbildar den schweiziske läkaren Albert von Köllikers hand.

Wilhelm Conrad Röntgen, född 27 mars 1845 i Lennep (idag en stadsdel i Remscheid), Nordrhein-Westfalen, död 10 februari 1923 i München, Bayern, var en tysk fysiker. Han blev den förste nobelpristagaren i fysik för sin upptäckt av röntgenstrålningen. Han var professor i Hohenheim 1875, därefter i Strasbourg, Giessen, Würzburg och från 1900 i München.

År 1867 blev Röntgen rektor vid universitetet i Strasbourg och 1871 blev han professor vid lantbruksakademien i Hohenheim i Württemberg. 1876 återvände han till Strasbourg för att bli professor i kemi och 1879 utnämndes han till ordförande för fysik vid Giessens universitet. 1888 blev han ordförande för fysik vid Würzburgs universitet och år 1900 vid Münchens universitet, genom ett särskilt önskemål från Bayerns delstatsregering.

Röntgen hade släktband i USA och hyste en tid planer på att emigrera dit. Han accepterade en utnämning vid Columbia University i New York och hade till och med köpt biljetter för resan. Men när Första världskriget bröt ut ändrade han dessa planer och blev sedan kvar i München under resten av sin karriär. Röntgen avled 1923 av magcancer. Man tror dock inte att denna cancer berodde på den joniserande strålning han utsatte sig för i arbetet med röntgenstrålning. Han utsatte sig bara under korta perioder och var en av de första som använde skyddande blyplåtar.

Röntgen var ledamot av svenska Kungliga Vetenskapsakademien från 1899.

Rudolph Albert von Kölliker, född 6 juli 1817 i Zürich, död 2 november 1905 i Würzburg, var en schweizisk läkare, fysiolog och anatom.

Kölliker blev 1841 filosofie och 1842 medicine doktor, 1843 docent och 1845 e.o. professor i fysiologi och jämförande anatomi i Zürich samt kallades 1847 till professor i samma ämnen i Würzburg; vid uppnådda 80 år tog han 1897 avsked från sin professur.



1954Lennart Hyland ägnar det mesta av dagens avsnitt av sitt radioprogram Karusellen åt att introducera Frufridagen, en dag då alla hemmafruar ska få vara lediga och deras makar ska ta hand om hushållet. Dagen anordnas dagen därpå och redovisas i avsnittet en vecka senare.

Karusellen, ursprungligen Lördagskväll, var ett underhållningsprogram i Sveriges Radio som sändes första gången den 27 januari 1951.

Programmet var populärt, på den tiden hade Sverige bara en radiokanal och ingen TV. Det finns uppgifter om att teatrar och biografer fick lägga om sina föreställningar och att restauranger och taxi inte fick några kunder under sändningstiden. Efter påtryckningar från biografägare tidigarelades sändningarna efter en tid så att de aktiva radiolyssnarna i vart fall skulle kunna se den senare föreställningen.

Programledare var Lennart Hyland, även känd som sportjournalist och som programledare för 1960-talet och 70-talens stora svenska TV-underhållningsprogram Hylands Hörna. Radioprogrammet Karusellen sändes från Karlaplanstudion, numera Maximteatern på Styrmansgatan i Stockholm.

Frufridagen var ett inslag i radioprogrammet Karusellen 1954. Tanken var att alla husmödrar skulle få ledigt en hel dag och deras män skulle sköta hushållet och sköta barnen. Reaktionen på inslaget blev intensiv och idén skapade debatt. Tidningarna fylldes av recept och praktiska tips inför frufridagen och idrottsrörelsen undrade hur det skulle gå med tävlingar och lagsporter om männen var tvungna att laga mat och byta blöjor.

Kommersiella och ideella intressenter, tidningar och poeter - alla hade åsikter i frågan. SJ passade på tillfället att erbjuda halverat biljettpris för kvinnor, vilket blev en succé med tåg som till övervägande delen hade kvinnliga passagerare.

Nio år senare, 1963, togs idén upp ytterligare en gång i radioprogrammet Karusellen. Denna gång bestämdes att den skulle infalla den 24 november. Debatten blev inte alls lika intensiv och det var inte männens problem i köket som väckte mest uppseende, utan de rabatterade flyg- och tågresor för kvinnor som SJ, SAS och Linjeflyg erbjöd. Fler föreningar än 1954 ordnade aktiviteter kring dagen. Karusellens sista timme samsändes med TV och brukade ha omkring fem miljoner tittare varje vecka. Den här kvällen blev det ingen sådan sändning eftersom världshistorien ingrep genom att president Kennedy mördades. Programmet spelades in den 22 november men kom aldrig att sändas, det sågs inte av fler än de 250 personer som fanns i studiopubliken.

Undersökningar om hur hushållsarbetet fördelas mellan könen genomfördes inte i Sverige förrän på 1980-talet då det konstaterades att kvinnor ägnade tre gånger så mycket tid som män till hushållsarbete. Utifrån det kan man försöka föreställa sig hur fördelningen var på 1950-talet då det rådde en striktare uppdelning av hemarbetet och de flesta gifta kvinnor inte förvärvsarbetade.


Vi firar födelsedag:
1801Lars Johan Hierta, svensk tidningsman, bokförläggare, företagare och politiker, mest känd för att ha grundat tidningen Aftonbladet (död 1872)



1942Hans Alsér, svensk bordtennisspelare och förbundskapten för bordtennislandslaget (död 1977)



1950 – Richard Dean Anderson, amerikansk skådespelare, mest känd i rollen som MacGyver



1973Tomas Holmström, svensk ishockeyspelare



1974Tiffani Thiessen, amerikansk skådespelare känd som Valerie Malone i Beverly Hills 90210.




Vi lämnade er:
1944Edvard Munch, 80, norsk konstnär (född 1863) hans mest kända verk är Skriet



1989Salvador Dalí, 84, spansk konstnär (född 1904)

 
 
Allt för nu
 
Vi är överallt

Inga kommentarer: