Bjarne K. H. Semb, född 3 augusti 1939 i Norge, är en norsk och svensk hjärtkirurg och är en av världens ledande specialister på konstgjorda hjärtan. Hans namn blev uppmärksammat internationellt under 1985 i förbindelse med hans arbete med mekaniskt hjärta och hjärttransplantation vid Karolinska sjukhusets thoraxklinik.
I Sverige utförde han 1985 den första lyckade serien av hjärttransplantationer samt den 7 april 1985 Europas första lyckade implantation av ett konstgjort hjärta på en patient som var i slutskedet av hjärtsvikt, och som inte kunde genomgå hjärttransplantation p.g.a. lever- och njursvikt. Patienten, den 52-årige affärsmannen Leif Stenberg, levde ganska normalt några månader, vilket motiverade det fortsatta internationella utvecklingsarbetet av det konstgjorda hjärtat. 1986 inopererade han på en döende hjärtsviktspatient ett konstgjort hjärta som blev ersatt av hjärttransplantat när ett givarhjärta blev tillgängligt. Patienten tillfrisknade helt och kunde gå tillbaka till sitt tidigare arbete. Detta blev Europas första lyckade sk bridge-to-transplant. Senare har mer än ett tusentals sådana ingrepp utförts på döende hjärtsjuka patienter i avvaktan på givarhjärtan, med samma goda patientöverlevnad som efter vanlig hjärttransplantation.
På 1980-talet fanns i Sverige stora motsättningar beträffande hjärndödsbegreppet och organdonation. Inom Thoraxkliniken restes kritik mot Semb och etiken vid hjärttransplantationer och användandet av det konstgjorda hjärtat. Under hot om uppsägningar från flera narkosläkare försökte sjukhusledningen januari 1987 avskeda honom som klinikchef, men Semb stämde landstinget som november 1987 ogiltigförklarade hans avsked och erlade skadestånd. Samtidigt fick han full upprättelse från Socialstyrelsen, Karolinska Institutet och Karolinska Institutets etiska kommitté.
Hjärndödsbegreppet infördes sedan i svensk lag vid nyåret 1988. Semb fortsatte som professor och överläkare vid Karolinska Institutet, men sade upp sin klinikchefstjänst vid Thoraxkliniken. Kirurgiskt arbetade han därefter mest internationellt, främst i Milwaukee, U.S.A., som gästprofessor och hjärtkirurg vid Medical College of Wisconsin och Milwaukee Heart Associates, ett internationellt referenscenter för svårbehandlat kranskärlssjukdom.
2002 – Den svensk-kurdiska 26-åriga kvinnan Fadime Sahindal blir mördad av sin far, på grund av hennes ”västerländska levnadssätt” och att hon har en svensk pojkvän. Mordet utlöser en debatt om så kallade hedersmord i Sverige och fadern döms sedermera till livstids fängelse.
Fadime Sahindal, född 2 april 1975 i Elbistan, Kahramanmaraş, Turkiet, död 21 januari 2002 i Uppsala, var en kurdisk kvinna, som mördades i Uppsala.
Hon invandrade till Sverige från Turkiet vid sju års ålder. Fadime Sahindal ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Både Fadime Sahindals far och bror var sedan tidigare dömda för att ha misshandlat och hotat henne.
Hon hade under hösten 2001 hållit ett tal i riksdagen under ett seminarium om våld mot kvinnor, där hon berättade om hur hennes familj hade förändrats sedan de flyttat till Sverige, hur hennes manliga släktingar hade börjat vakta henne för att de inte tyckte om hennes "västerländska" sätt att leva.
Fadime Sahindal hade även vid flera tillfällen framträtt i media, bland annat i flera TV-program, där hon berättat om sin utsatta situation.
Mordet
Trots faderns och broderns dödshot satte sig Sahindal 21 januari 2002 på tåget från Östersund mot Uppsala. Hon hade en stor resväska med sig då hon skulle resa till Kenya i ett halvår och därmed avsluta sin praktik på socionomutbildningen. Innan hon åkte ville hon säga farväl till sina yngre systrar och mor. Hon kom till sin syster Songüls lägenhet vid fyratiden på eftermiddagen. De såg på TV under eftermiddagen och vid 19.15 kom deras mor till lägenheten. De kramade om varandra, låste dörren och väntade sedan på att yngsta systern skulle komma hem från Friskis & Svettis. Efter ett tag ringde det på dörren och de trodde att det var yngsta systern som kom. När Songül tittade genom dörrkikaren såg hon Rahmi Sahindal. De vågade inte öppna dörren trots att han ringde på flera gånger och efter en halvtimme blev det tyst i trapphuset. När Fadime Sahindal senare skulle lämna lägenheten för att åka till sin kamrat för att sova över öppnade hon dörren och mötte då sin far. Han riktade en pistol mot henne, tog tag i hennes hår och avlossade två skott. Det ena skottet träffade henne i pannan och det andra i käken. Kl 21.54 larmade Songül SOS Alarm. Obduktionen visade att Fadime Sahindal avled av det första skottet.Pappan Rahmi Sahindal greps strax efter midnatt och erkände under dagen i första förhöret, 22 januari 2002. Som motiv angav han att Fadime Sahindal hade vanhedrat sin familj och släkt genom att ha sett till att hela världen fått kännedom om hur vissa kurdiska kvinnor behandlas. Enligt honom var Fadime problemet och nu var problemet borta.
Rättegångarna
Rahmi Sahindal fälldes den 3 april 2002 av Uppsala tingsrätt för mordet och dömdes till livstids fängelse och skadestånd till Fadime Sahindals lillasyster för vad domstolen ansåg vara "en ren avrättning" inför de anhörigas ögon.Den 24 april 2002 överklagade Rahmi Sahindal livstidsdomen, drog tillbaka sitt tidigare erkännande och hävdade istället att en för honom okänd man tvingat honom att erkänna mordet. Denne okände man ska enligt Rahmi Sahindal under mordkvällen ha ringt på dörren hemma hos familjen och sagt att han sköt Fadime Sahindal. Rahmi vittnade även om att den okände mannen skulle ha hotat honom och sagt att han skulle döda hela familjen Sahindal om inte Rahmi gjorde som han sa. Vem mannen var som Rahmi Sahindal sa sig ha blivit hotad av vägrade han att säga under rättegången med hänvisning till fara för sitt liv, men han sade sig veta mannens identitet.
Rahmi Sahindal hävdade nu även att han inte ska ha haft någonting emot att Fadime Sahindal ville gifta sig med sin svenske pojkvän.
Vid rättegången i Svea hovrätt vittnade Fadime Sahindals mor, som tidigare inte hade vittnat i tingsrätten, till förmån för Rahmi. Hovrätten trodde dock inte på deras nya vittnesmål utan fastställde den 31 maj 2002 det av tingsrätten dömda livstidsstraffet.
Vi firar födelsedag:
1829 – Oscar II, kung av Sverige från 1872 och av Norge 1872–1905 (död 1907)
1922 – Telly Savalas, amerikansk skådespelare, mest känd i rollen som Kojak (död 1994)
1956 – Geena Davis, amerikansk skådespelare
1974 – Linda Rosing, svensk sångare, fotomodell och dokusåpadeltagare
1976 – Emma Bunton, brittisk popsångare och programledare med artistnamnet Baby Spice, medlem i gruppen Spice Girls
Vi lämnade er:
1793 – Ludvig XVI, 38, kung av Frankrike 1774–1792 (avrättad) (född 1754) (avrättad; giljotinerad)
1994 – Ingrid Björnberg, 80, barnflicka på Stockholms slott sedan 1938 (född 1913)
Allt för nu
Vi är överallt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar