1863 öppnades den första tunneln i innerstaden för en linje mellan Bishop's Road (dagens Paddington) och Farringdon Street. Järnvägen började byggas ut i Storbritannien under början av 1800-talet och sex stycken järnvägsstationer hade byggts utanför Londons centrum år 1854: London Bridge, Euston, Paddington Station, King's Cross, Bishopsgate and Waterloo Station. Det var bara Fenchurch Street station som låg i City of London. Vid denna tid hade London stora problem med infrastrukturen som inte räckte till: vägarna var överhopade av resenärer, inte minst de som skulle ta sig till och från järnvägsstationerna. Under 1830-talet hade de första förslagen kommit på en underjordisk järnväg som möjlig lösning på problemen men det dröjde till 1850-talet innan planerna blev seriösa. Det fanns även andra förslag där trafiken flyttades till högbanor. Idén var då att koppla samman de olika stationerna via en underjordisk järnväg.
Metropolitan Railway öppnade för trafik 10 januari 1863 och över 26 000 resenärer om dagen kunde räknas efter några få månader. The Hammersmith and City Railway öppnade för trafik 13 juni 1864 mellan Hammersmith och Paddington. 23 december 1865 följde utbyggnad österut till Moorgate Street och nya stationer följde senare i Swiss Cottage, South Kensington och Addison Road i Kensington (idag Kensington Olympia). 24 december 1868 började Metropolitan District Railway sin trafik mellan South Kensington och Westminster som snart blev känt som "The District". Följande decennier förlängdes linjen såväl österut som västerut, och nådde Hammersmith 1864, South Kensington 1868, Aldgate 1876 och Tower of London 1882. 1868 öppnades även en gren åt nordväst, som gick från Baker Street till Swiss Cottage, för att sedan förlängas i etapper. 1889 nådde linjen Chesham. Den första "riktiga" tunnelbanelinjen var dock City & South London Railway (öppnades 1890), som gick mellan Stockwell och King William Street (senare ersatt av Bank), och som långt senare kom att bli dagens Northern line.
Under denna tid fanns även planer på att bygga en inre såväl som yttre ringlinje. Snart följde en strid mellan linjerna District och Metropolitan vilket gjorde att arbetet med den inre ringlinjen kraftigt försenades då bolagen istället byggde vidare på sina egna linjer ut till förorterna som var med lukrativt. Först 1884 var den inre ringlinjen, The Inner Circle, klar. Under denna period byggdes tunnelbanan med öppet schakt-metoden. Av tunnelbanans linjer är Circle line, District line, Hammersmith & City line och Metropolitan line byggda efter principen "öppet schakt", och de drevs ursprungligen med ånglok. Detta var problematiskt då det gjorde stor ingrepp på staden, inte minst genom rivningen av bostäder. Dessa går under beteckningen "sub-surface lines", medan övriga linjer, som går i rör borrade i Londonleran, hör till vad som kallas the tube. Tågen var ångdrivna vilket krävde effektiv ventilation. Kring 1900 följde elektrifieringen av tunnelbanan vilket kraftigt förbättrade resorna med bättre luft och mindre kvalm.
2004 – Alexandra Fossmo blir mördad i uppländska Knutby av barnflickan Sara Svensson (på anstiftan av Alexandras man Helge Fossmo). Händelsen blir ett i Sverige mycket uppmärksammat mordfall, som får namnet Knutbydramat.
Hoppa till: navigering, sök
Knutbydramat syftar på händelserna kring ett mord i samhället Gränsta den 10 januari 2004, strax utanför Knutby i Uppsala län. Samtliga inblandade var medlemmar i Filadelfiaförsamlingen i Knutby. Pastorn Helge Fossmos fru mördades och en annan församlingsmedlem skottskadades svårt. Mordet och den följande rättsliga processen var huvudnyhet i svenska medier under maj månad 2004.
Helge Fossmo åtalades och fälldes för att ha förmått den i media kallade "barnflickan" Sara Svensson, att mörda hans andra fru Alexandra, och utföra mordförsök på den skottskadade medlemmen. Sara Svensson, som erkände bägge brotten, åtalades och fälldes för mord och mordförsök. Helge Fossmo anklagades dessutom men kunde inte fällas för att ha mördat sin första fru.Media valde även att intressera sig starkt för församlingens ledande kvinna, pastorn och sångerskan Åsa Waldau, som var äldre syster till den mördade frun, Alexandra Fossmo, och kollega i församlingsledningen till den åtalade mannen.
Huvudpunkterna är mordet på Helge Fossmos fru (Alexandra) och mordförsöket på en församlingsmedlem i grannhuset. Den tidigare barnflickan hos pastorn häktades efter en bilresa till sitt barndomshem i Småland. Hon erkände omgående mordet och mordförsöket. Erkännandet innehöll sådana uppgifter att utredarna omedelbart vidtog åtgärder för att bättre förstå de bakomliggande motiven till gärningarna. Uppgifterna tydde på att Sara Svensson klart och tydligt hade uppfattat sig ha Guds uppdrag att hjälpa de bägge offren hem. Dödsorsaken i fråga om Helge Fossmos första fru, vilken avlidit 1999 under omständigheter som tidigare bedömts som en olycka, togs upp till förnyad utredning. Pastorn åtalades även för detta dödsfall.
Sara Svensson, som var äldre än sin husmor, hade tagit hand om Helge Fossmos barn, den mördade kvinnans styvbarn. Den mördade Alexandra hade tidigare arbetat som anställd i den för mordförsök utsatte grannens företag. Sara Svensson arbetade för mat och husrum i pastorsfamiljen och hade i sin relation med pastorn bibringats hoppet att hon skulle bli pastorns nya fru. Hennes övriga inkomster och arvet efter hennes mor disponerades i sin helhet av församlingsledningen. Efter ett tidigare angrepp på pastorns fru hade hon avvisats från församlingen.
Dåden utfördes med ett vapen som varit beslagtaget av polisen. En polisinformatör, Farid Lamrani, försåg Sara Svensson med vapen och vapenlektioner strax före dådet, men hördes aldrig av polisen innan han försvann till Marocko.
Frun till den skottskadade församlingsmedlemmen, som utsatts för mordförsöket, styrkte att hon hade haft en sexuell relation med den åtalade pastorn, vilket även den åtalade "barnflickan" hade haft.
Helge Fossmo åtalades och fälldes för att ha förmått den i media kallade "barnflickan" Sara Svensson, att mörda hans andra fru Alexandra, och utföra mordförsök på den skottskadade medlemmen. Sara Svensson, som erkände bägge brotten, åtalades och fälldes för mord och mordförsök. Helge Fossmo anklagades dessutom men kunde inte fällas för att ha mördat sin första fru.Media valde även att intressera sig starkt för församlingens ledande kvinna, pastorn och sångerskan Åsa Waldau, som var äldre syster till den mördade frun, Alexandra Fossmo, och kollega i församlingsledningen till den åtalade mannen.
Huvudpunkterna är mordet på Helge Fossmos fru (Alexandra) och mordförsöket på en församlingsmedlem i grannhuset. Den tidigare barnflickan hos pastorn häktades efter en bilresa till sitt barndomshem i Småland. Hon erkände omgående mordet och mordförsöket. Erkännandet innehöll sådana uppgifter att utredarna omedelbart vidtog åtgärder för att bättre förstå de bakomliggande motiven till gärningarna. Uppgifterna tydde på att Sara Svensson klart och tydligt hade uppfattat sig ha Guds uppdrag att hjälpa de bägge offren hem. Dödsorsaken i fråga om Helge Fossmos första fru, vilken avlidit 1999 under omständigheter som tidigare bedömts som en olycka, togs upp till förnyad utredning. Pastorn åtalades även för detta dödsfall.
Sara Svensson, som var äldre än sin husmor, hade tagit hand om Helge Fossmos barn, den mördade kvinnans styvbarn. Den mördade Alexandra hade tidigare arbetat som anställd i den för mordförsök utsatte grannens företag. Sara Svensson arbetade för mat och husrum i pastorsfamiljen och hade i sin relation med pastorn bibringats hoppet att hon skulle bli pastorns nya fru. Hennes övriga inkomster och arvet efter hennes mor disponerades i sin helhet av församlingsledningen. Efter ett tidigare angrepp på pastorns fru hade hon avvisats från församlingen.
Dåden utfördes med ett vapen som varit beslagtaget av polisen. En polisinformatör, Farid Lamrani, försåg Sara Svensson med vapen och vapenlektioner strax före dådet, men hördes aldrig av polisen innan han försvann till Marocko.
Frun till den skottskadade församlingsmedlemmen, som utsatts för mordförsöket, styrkte att hon hade haft en sexuell relation med den åtalade pastorn, vilket även den åtalade "barnflickan" hade haft.
Vi firar födelsedag:
1765 – Adolph Ribbing, svensk greve, inblandad i komplotten mot och mordet på Gustav III (död 1843)
1945 – Rod Stewart, brittisk sångare
1949 – Linda Lovelace, amerikansk porrskådespelare (död 2002)
1979 – Henrik Tallinder, svensk ishockeyspelare
Vi lämnade er:
1778 – Carl von Linné, 70, född Carl Linnæus, svensk naturforskare, läkare, biolog, botaniker och författare (född 1707)
1862 – Samuel Colt, 47, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare, känd för att ha patenterat världens första användbara revolver (född 1814)
Alltför nu
Vi är överallt
2 kommentarer:
Ett STORT grattis till Roddan. Vilken röst han har...
Ha det bäst!
Oj, är det 10 år sen knutbydramat!!?
Skicka en kommentar