Historiska händelser nu och då 23 November

1833 – En ny svensk legostadga (tjänstehjonslag) antas, vilken officiellt är i kraft ända till 1926.

 

Legostadgan (även kallad Tjänstehjonsstadgan eller Legohjonsstadgan) var en lag i Sverige som reglerade förhållandet mellan husbonden och hans tjänstehjon (anställda) ute på landsbygden. Den första legostadgan kom år 1664, och ersattes med nya stadgor flera gånger. Den senaste kom år 1833 och var med revideringar officiellt gällande lag ända till den 24 oktober 1926, då den avskaffades efter att sedan länge ha spelat ut sin roll. 1944 fick lagen en modern efterträdare i form av Hembiträdeslagen, som i sin tur 1971 följdes av lagen om husligt arbete.

Legostadgan reglerade även tjänstetvånget fram till 1885. Det innebar att varje arbetsför person var skyldig att arbeta för sin försörjning om han inte kunde försörja sig på annat sätt. Fram till 1919 kunde även polishämtning ske om den anställde lämnat sin arbetsgivare innan kontraktsåret var över.

Rätten att aga den anställde fick tillämpas fram till 1 oktober 1858, då den inskränktes till att omfatta pojkar under 18 och flickor under 16, vilka kunde agas fram till 1920

Exempel ur legostadgan:

Ur kungl. maj:ts förnyade nådiga legostadga för husbönder och tjänstehjon; Given Stockholms slott den 23 november 1833.

10 § Tjänstehjon skall i sitt förhållande vara gudfruktigt, troget, flitigt, lydigt, nyktert och sedligt samt icke undandraga sig det arbete och de sysslor, husbonde skäligen föresätter. Är tjänstehjon försumligt, gensträvigt, eller oordentligt och låter det sig ej rättas, eller visar det sig otroget, okunnigt eller eljest odugligt i tjänsten, må det därifrån skiljas med förlust av hela lönen, samt erhålle sådant betyg det förtjänar; ersätte ock husbondens skada, där han därom vid domstol utförer.

52 § Aviker tjänstehjon ut tjänst förr, än tjänstetid ute eller det redo för sig gjort, have husbonde våld att hämta det åter, och blive tjänstehjon i tjänsten till flyttningsdag, samt miste halva lönen och gälde skadan.



1910 – Sista avrättningen i Sverige verkställs då Alfred Ander (dömd den 17 augusti) avrättas med giljotin (det var den enda gången en sådan användes i Sverige) på Långholmen i Stockholm. Avrättningen utfördes av Albert Gustaf Dahlman, Sveriges siste skarprättare.

Johan Alfred Andersson Ander, född 27 oktober 1873 i Ljusterö församling, död 23 november 1910 på Långholmens centralfängelse i Stockholm (avrättad), var en svensk kypare, värdshusvärd, spårvagnsförare och tillika den siste personen att avrättas i Sverige då han dömts för ett brutalt rånmord.

Den 5 januari 1910 rånade Ander Gerells växelkontor på Malmtorgsgatan 2 i Stockholm, ett brott som han aldrig kom att erkänna. Under själva rånet misshandlade han kassörskan Viktoria Hellsten så illa att hon avled. Vid rånet kom Ander över 5 211 kr och 27 öre som senare kom att användas som bevis mot honom då en del av pengarna var nerblodade. Mordvapnet, ett besman, knöts också till Ander. Vid halvelvatiden kom en kolutkörare till ett nu nedsläckt kontor och fann Hellsten på golvet blödande från ett krossår i huvudet och bredvid henne på bordet låg en smörgås som det hade tagits två bett av. Hon var inte vid medvetande och en timme senare avled hon på sjukhuset. En koffert som Ander lämnat kvar på hotell Temperance innehöll delar av rånbytet, blod och Anders fotografi samt personbevis.

Den 14 maj 1910 dömdes Ander till döden för begånget mord (och tredje resan stöld), en dom som han överklagade i alla instanser. Samtliga instanser upp till högsta domstolen gav dock Ander avslag på överklagan och avrättningsdatumet fastställdes till den 23 november 1910 klockan 08:00 på morgonen. Han blev den siste människan att avrättas i Sverige då dödsdomen verkställdes av skarprättare Albert Gustaf Dahlman klockan 08:06, med hjälp av den fallbila (giljotin) som införskaffats år 1903 från Frankrike för 3 586 franc. Giljotinen var 442 centimeter hög och 238 centimeter bred.


Vi firar födelsedag:
1859 – Billy the Kid, laglös amerikan.



1940 – Gösta Pettersson (”Fåglum”), svensk cyklist, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1967.

 

1955 – Dan Ekborg, svensk skådespelare.


1974 – Emil Forselius, svensk skådespelare.

1992 – Miley Cyrus, amerikansk sångare slog igenom i rollen som Hannah Montana.

 

Vi lämnade er:
2009 – Lennart Olsson, 67, svensk fotbollssupporter och AIK-profil R.I.P






2012 – Larry Hagman, 81, amerikansk skådespelare.




Allt för nu

Vi är överallt