1895 – Alfred Nobel upprättar sitt testamente, i vilket han instiftar nobelprisen i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred.
Alfred Bernhard Nobel, född 21 oktober 1833 i Stockholm, död 10 december 1896 i San Remo, Ligurien, Italien, var en svensk kemist, uppfinnare av dynamiten, industrialist, donator, ingenjör och stiftare av Nobelpriset.
Alfred Nobel var mycket begåvad, hade stor arbetsförmåga och fast tro på mänsklighetens utveckling genom fredlig kamp med naturens krafter. Hans uppfinningar banade ny väg på flera områden. Hans testamente har gjort Sverige berömt i hela världen.
Hans uppfinningar kunde – och kom också att – å ena sidan användas för krigiska ändamål, men å andra sidan hyllade han fred. Denna dualism kan sägas vara grunden för utformningen av hans testamentariska förordnanden om Nobelprisets syfte "att komma mänskligheten till den största nytta" och det särskilda fredspriset.
Han var mycket intresserad av vetenskap och konst och hedrades för detta på flera sätt. Bland allt vetenskapligt arbete var han också upphovsman till en del skönlitterära alster. Han skrev dikter på såväl svenska som engelska. De avspeglar för det mesta ensamhet, melankoli och leda vid livet.Han hade ett bibliotek på knappt 2 000 volymer fördelade på cirka 1200 titlar, varav det mesta var skönlitteratur. Det litterära intresset avspeglas i nobeltestamentets föreskrift om litteraturpriset.
Nobelpriset är årliga internationella utmärkelser, som av skandinaviska kommittéer tilldelas personer som gjort viktiga insatser eller framsteg inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Priserna fastställdes av dynamitens uppfinnare, Alfred Nobel, genom dennes testamente från 1895, och delades ut första gången 1901. Varje nobelpris anses som den mest prestigefyllda utmärkelsen inom sitt område.
Nobelpriset i fysik och kemi, samt priset i ekonomi till Alfred Nobels minne, utses av Kungliga Vetenskapsakademien. Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet utser nobelpristagare i fysiologi eller medicin, och Svenska Akademien utser nobelpristagare i litteratur. Nobels fredspris utses inte av en svensk organisation utan av den Norska Nobelkommittén.
1986 – Halleys komet passerar jorden.
Halleys komet (1P/Halley) är en periodiskt återkommande komet, uppkallad efter sin upptäckare Edmond Halley. Det är den mest berömda och ljusstarka av alla kometer som passerar det inre av solsystemet. Kometen har sitt ursprung i Oorts kometmoln och har en omloppstid på 76 år, vilket är kort tid i sammanhanget. För många andra kometer kan det ta tusentals år att fullgöra ett varv runt sin bana.
Första gången kometen bevisligen observerades var någon gång mellan 468 och 466 f.Kr., vilket har dokumenterats av bland annat Aristoteles. Efter 240 f.Kr., då den omnämns i den kinesiska skriften Shiji, har den observerats vid varje passage i närheten av solen. Den förste som uppmärksammade att kometen var periodisk var Edmond Halley, vilket skedde först 1705. När den närmade sig jorden 1910 uppstod masshysteri, då det på spektroskopisk väg upptäcktes att kometsvansen innehöll cyanid och att jorden skulle passera genom den. Gaserna i kometsvansar är dock så förtunnade att kometpassagen inte hade någon effekt på jordlivet.
Första gången det var möjligt att ta en närmare titt på kometen var vid dess senaste passage 1986, då man kunde besöka den med rymdsonder. Vad man fann var att kometen har en oregelbunden form och mäter ca 16 km x 8 km x 7,5 km. Man studerar numera kometen kontinuerligt under dess färd genom solsystemet.
Vi firar födelsedag:
1701 – Anders Celsius, svensk astronom, berömd för Celsius temperaturskala.
1940 – Bruce Lee, kinesisk-amerikansk skådespelare och kampsportsexpert.
1942 – Ulf Elfving, svensk radiopratare.
1942 – Jimi Hendrix, amerikansk rockmusiker.
1984 – Sanna Nielsen, svensk sångare.
Vi lämnade er:
1998 – John Carradine, amerikansk skådespelare far till skådespelarna: David Carradine, Keith Carradine och Robert Carradine.
2004 – Gunder Hägg, svensk friidrottare, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1942.
Allt för nu
Vi är överallt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar