Slaget vid Lund stod den 4 december 1676 i ett område norr om staden Lund i Skåne. Striden stod mellan den invaderande danska armén bestående av ungefär 13 000 soldater under Kristian V och den svenska armén bestående av ungefär 8 000 soldater under Karl XI. Det är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. Förlusterna var cirka 50 procent på båda sidorna, 6 500 danska soldater och 3 000 svenska.
Ungefär klockan halv tre på morgonen den 4 december korsade de svenska trupperna den tillfrusna Kävlingeån vid Rinnebäcksvad för att kunna gå till anfall mot det danska härlägret. En framryckning visade sig dock vara alldeles för svår på grund av alla gärdesgårdar och diken som låg i vägen. De svenska trupperna gick i stället mot Lund för att kunna inta Helgonabacken och andra höjder norr om staden. Detta hade dock den danska arméledningen insett och satte sig också i rörelse mot söder för att kunna inta höjderna före de svenska trupperna.
Klockan halv nio kom båda styrkorna fram ungefär samtidigt och gick genast i strid med varandra. Karl XI ledde själv den svenska högerflygeln och efter en timmes strid gav den danska vänsterflygeln vika och inledde en oordnad reträtt norrut. Den svenska högerflygeln med kungen själv, överbefälhavaren Simon Grundel-Helmfelt och chefen för kavalleriet Rutger von Ascheberg, deltog i förföljandet upp till Kävlingeån.. Detta mycket tack vare de svenska kavalleriets disciplin och effektivitet. Hästarna kunde rida så tätt ihop att soldaterna satt knä i knä på hästryggen. Det danska kavalleriets stridsteknik karakollen var dessutom högst ineffektiv. Den gick ut på att det danska kavalleriet red upp på linje, avfyrade sina ryttarpistoler, och vek sedan av för nästa led som gjorde detsamma. Denna taktik var ineffektiv, då flintlåspistolerna bara var effektiva upp till 30 meter och träffsäkerheten i full ritt var låg. Man överskattade helt klart eldvapnens förmåga. Det svenska kavalleriet red i stället knä vid knä, i en plogformad formation, med värjorna som vapen och stormade det danska kavalleriet och bröt då rätt igenom de danska linjerna.
Samtidigt hade de båda arméernas huvudstyrkor drabbat samman norr om Lund. De danska styrkorna hade betydligt mer artilleri än de svenska trupperna. De danska trupperna var överlägsna och vid tolvtiden drog sig de svenska trupperna tillbaka för att omgruppera. Generalkvartermästaren Erik Dahlbergh red norrut för att hitta den svenska högerflygeln som leddes av kungen. Denne hade i det tidigare skedet gett sig hän åt förföljandet av den danska retirerande häravdelningen och övergett huvudstyrkan. Dahlberg lyckades hitta kungen och berätta att de svenska trupperna befanns sig i ett svårt läge. Kungen samlade då ihop nio skvadroner och red i ilfart mot Lund.
Vid tretiden på eftermiddagen var de svenska styrkorna på Möllevångshöjden utanför Lund i ett desperat läge. När den svenske kungen och de nio skvadronerna återkom gick de till anfall mot den danska vänsterflygeln. Denna tog till flykten men Karl XI:s skvadroner led stora förluster. Kungen själv, Rutger von Ascheberg och Erik Dahlbergh lyckades ta sig igenom de danska trupperna och förenades med de svenska trupperna på Möllevångshöjden.
Kungens närvaro göt nytt mod hos de svenska trupperna och kungen gav order om anfall. Den danska styrkan blev nu anfallen från två håll och många greps av panik och flydde slagfältet. Slutstriden ägde rum på ängarna söder om Vallkärra kyrka och vid halv fem på eftermiddagen hade allt motstånd upphört.
1994 – 4 personer dödas i ett skottdrama vid Sturecompagniet på Stureplan i Stockholm.
Stureplansmorden var ett våldsdåd som ägde rum den 4 december 1994 vid Stureplan i Stockholm. En ordningsvakt och tre gäster dödades vid nattklubben Sturecompagniet då Tommy Zethraeus, enligt den fällande domen, öppnade eld rakt in i entrén. Även Guillermo Marquez Jara dömdes för medhjälp till grovt vållande till annans död.
Vid skottlossningen dödades dörrvakten Joakim "Jocke" Jonsson samt tre kroggäster: Kristina Oséen, Katinka Genberg och den döva författaren Daniella Josberg. Alla dödade var 21 eller 22 år gamla.
Utöver de fyra dödade skadades 20 personer av kulor och ett stort antal skadades av glassplitter eller fick psykiska skador.
Vi firar födelsedag:
1849 – Crazy Horse, amerikansk indianledare ledde senare frontangreppet under slaget vid Little Bighorn den 25 juni 1876
Denna bild sägs föreställa Crazy Horse
1948 – Lennie Norman, svensk musiker och ståuppartist.
1948 – Mikael Rickfors, svensk musiker.
1964 – Marisa Tomei, amerikansk skådespelare tilldelades en Oscar för sin biroll i Min kusin Vinny.
1973 – Tyra Banks, Amerikansk modell och tv-stjärna.
Vi lämnade er:
1993 – Frank Zappa, amerikansk rockmusiker och kompositör.
2011 – Sócrates, 57, brasiliansk fotbollsspelare.
Allt för nu
Vi är överallt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar