torsdag 19 september 2013

Historiska händelser nu och då 18 September

1636Harvard-universitetet i Cambridge, Massachusetts grundas.
Harvard University är USA:s äldsta universitet, grundat den 18 september 1636 i Cambridge (en förort till Boston) i Massachusetts, av regeringen i Massachusetts. Universitet tillhör de högst ansedda i USA, är medlem av Ivy League och har traditionellt utbildat en stor del av USA:s politiska elit, såsom presidenterna George W. Bush, John F. Kennedy, Barack Obama och Franklin D. Roosevelt. Även kompositörerna Leroy Anderson, Leonard Bernstein och Serbiens utrikesminister Vuk Jeremić studerade vid Harvard.

År 1635 öppnade det första kollegiet av franska jesuiter för att stödja den franska missionen i Nya Frankrike. Det var först året efter som universitetet grundades så som det är känt idag. Det skedde efter omröstning i översta rådet i Massachusetts Bay-kolonin, en föregångare till delstaten Massachusetts. Till en början kallades lärosätet för New College eller the college at New Towne. Men det döptes om till Harvard College den 13 mars 1639. Det namngavs efter prästen John Harvard som studerat vid universitetet i Cambridge i England. John Harvard testamenterade sitt bibliotek och £779, vilket var hälften av hans ägor, och kunde garantera en fortsatt verksamhet. Första gången Harvard officiellt refereras till som universitet är i Massachusetts konstitution från 1780. När Harvard kallar sig USA:s äldsta universitet är det ifrågasatt eftersom det är svårt att definiera avseende exempelvis kontinuitet och historik före USA bildades eller vad som hände i stater som inte alltid ingått i federationen. När Harvard kallar sig äldsta institution för högre studier blir det trots allt sällan ifrågasatt.

De första åren utbildades många puritanska präster. Utbildningen var upplagd enligt engelsk förebild men med puritanska förtecken, efter den i New England rådande filosofin. Harvards motto var ursprungligen Veritas Christo et Ecclesiae ungefär Sanning för Kristus och kyrkan. Mellan 27 juni 1682 och 6 september 1701 var Increase Mather rektor, parallellt med sin inblandning i häxprocesserna i Salem. Mather var inte helt främmande för processerna men sade: Det är bättre om tio misstänkta häxor undkom, än att den oskyldige dömes. John Leverett valdes till rektor år 1708 och var den första rektorn som inte kom från prästerskapet och markerade en vändpunkt från puritanismen till intellektuellt oberoende.
 
 
På 1650-talet etablerade Harvard ett kollegie speciellt för att utbilda indianer. Det gjordes för att kunna äska pengar och avbröts 1693. Minst fyra indianer var inskrivna men samtliga dessa var sjuka i tuberkulos och smittkoppor. Mellan 1830 och 1870 minskade de statliga bidragen när federalisterna ersattes av Demokratisk-republikanska partiet i Massachusetts politik. Harvard ”privatiserades” och vid 1870 hade politikerna i Harvards styrelse ersatts av Bostons överklass och affärsmän, inte sällan före detta Harvardstudenter. Under den perioden kunde Harvard växa utan motsvarighet och Harvard placerades sig i en egen division avseende finansiella medel. Det var också nu som föräldrar började skicka sina barn till skolan inte bara för utbildningens skull utan även för att de skulle kunna skapa sociala nätverk.

Charles William Eliot var rektor under 40 år mellan 1869 och 1909 och Harvard fick då ett rykte att vara det mest progressiva universitetet av Princeton och Yale avseende minoriteter. År 1870, blev Richard Theodore Greener den förste afroamerikanen att ta examen från Harvard och den förste judiske ledamoten för USA:s högsta domstol tog examen från juristutbildningen sju år senare.

Trots det ansågs Harvard vara en bastion för en entydig protestantisk elit, de så kallade Boston Brahmins, en överklass i New England som anser sig härstamma från de första europeiska invånarna på östkusten. Det ryktet fanns med långt in på 1900-talet.


1981Frankrike avskaffar giljotinen.
Giljotin eller fallbila är ett avrättningsverktyg som introducerades i Frankrike 1792 i samband med den franska revolutionen. En giljotin består av två vertikala skenor och en snedställd bila. Vid avrättningen frigörs bilan från sitt högsta läge och hugger igenom offret vid halsen.
Giljotinen var inte en helt ny uppfinning då olika sorters enklare fallbilor åtminstone sedan medeltiden har existerat före giljotinen men inte använts i samma skala. Giljotinen blev från franska revolutionen standardavrättningsverktyg i Frankrike och användes där sist 1977, i Tyskland 1966, i Schweiz 1940, i Sverige 1910.

Genom det franska kolonialväldet spreds användandet av giljotinen till Indokina och efter att Frankrike lämnat området användes den i Sydvietnam till den nordvietnamesiska segern 1975. Den användes även i Franska Guyana, som än idag är en del av Frankrike.
I Sverige användes giljotinen som standardmetod för avrättningar genom dekret från kung Oscar II 1906, i praktiken endast en gång, när rånmördaren Alfred Ander avrättades på Långholmen den 23 november 1910, det sista dödsdomen efter metodskiftet som inte benådades eller omvandlades. I Schweiz användes giljotinen för sista gången 1940, vid halshuggningen av Hans Vollenweider i Sarnen, Obwalden. I båda fallen var apparaturen importerad från Frankrike.
Italien använde metoden efter Napoleons annektering av området fram tills straffet avskaffades på 1880-talet. Den togs inte i bruk sedan dödsstraffet återinförts av Mussolini 1926, då arkebusering istället blev norm.


Vi firar födelsedag:
1905Greta Garbo (egentligen Greta Gustafsson), svensk filmskådespelare.



1960Lena Sulkanen, svensk bowlare.



1961James Gandolfini, amerikansk skådespelare.



1965Tone Norum, svensk sångerska och låtskrivare.


1976Måns Nathanaelson, svensk skådespelare.




Vi lämnade er:
1961Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare 19531961, postum mottagare av Nobels fredspris 1961, ledamot av Svenska Akademien sedan 1954.



1970Jimi Hendrix, amerikansk gitarrist.




Allt för nu

Vi är överallt

1 kommentar:

Anonym sa...

hej o hopp

trevligt att du är tillbaka med historieberättandet