torsdag 26 september 2013

Historiska händelser nu och då 26 September

1687Parthenontemplet i Aten blir till stora delar förstört, då det bombarderas av en venetiansk armé under ledning av Otto Wilhelm Königsmarck.
Parthenon är ett tempel som byggdes mellan 447 f.Kr. och 433 f.Kr.Akropolis i Aten som en hyllning till Pallas Athena för hennes skydd av staden Aten och Grekland under persiska krigen. Byggnadens officiella namn var Jungfru Athenas tempel men det kallades vanligen παρθένος (parthenos, ’jungfru’).
Parthenon ersatte ett äldre tempel som förstörts av perserna under en tid då Perikles styrde Aten. Arkitekterna bakom Parthenon hette Iktinos och Kallikrates.

Parthenon bevarades som den antika grekiska religionens viktigaste tempel i nära tusen år. Det var säkert intakt på 300-talet e.Kr., då det var lika gammalt som Notre Dame i Paris är nu, och betydligt äldre än vad Peterskyrkan i Rom är. Vid denna tid var dock Aten inte mer än en provinsstad i Romarriket, om än med ett storslaget förflutet. Någon gång under 400-talet plundrades den stora Athenastatyn av någon av kejsarna och togs till Konstantinopel, där den senare förstördes, möjligen under skövlingen av staden under det fjärde korståget 1204.

Kort efter detta omvandlades Parthenon till en kristen kyrka. Under bysantinsk tid var den Theotokos (Jungfru Maria) kyrka, och under det latinska riket var den en katolsk vårfrukyrka. I och med detta avlägsnades de inre pelarna och några av helgedomens inre väggar, och en absid uppfördes i den östra delen. Detta ledde oundvikligen till borttagande och skingring av vissa statyer. De som föreställde grekiska gudar togs troligtvis bort avsiktligt och kan ha förstörts.

1456 föll Aten i det Osmanska rikets händer och Parthenon konverterades igen, denna gång till moské. Osmanerna var vanligtvis respektfulla gentemot antika monument i deras områden och förstörde inte avsiktligen Atens fornminnen, men de gjorde heller inget för att skydda dem. Under krigstider användes en del av dem för att bygga murar och befästningar. En minaret uppfördes vid Parthenon, men annars var inget annat förstört. Europeiska besökare kunde under 1600-talet vittna om att byggnaden var bevarad i stort sett oskadd.

1687 drabbades Parthenon mycket hårt då Aten attackerades av venetier. Osmanerna befäste Akropolis och använde Parthenon som krutmagasin. Den 26 september samma år bombarderade artilleri, under den svensk-tyske fältmarskalken Otto Wilhelm Königsmarcks befäl, byggnaden och den exploderade delvis. Den inre strukturen förstördes, vad som var kvar av taket föll samman och några av pelarna, huvudsakligen på sydsidan, höggs av. Skulpturer föll till marken, och delar av dem såldes senare som souvenirer. Efter detta lämnades byggnaden oanvänd


1956Filmkrönikan har premiär i tv, programledare då: Arne Weise.
Filmkrönikan var ett program på Sveriges Television som informerade och recenserade film. Det hade premiär den 26 september 1956, med Arne Weise som programledare, och därefter tog Gunnar Oldin över.

Filmkrönikan har haft en mängd olika programledare under åren men den mest kände är Nils-Petter Sundgren, som ledde programmet 1963-1991 (ibland med Torsten Jungstedt som vikarie). Säsongen 1985/86 blev varje program cirka 1,5 timmar långt och sändes ungefär en gång i månaden, med Bim Clinell som assisterande programledare. En kort tid efter Sundgrens epok leddes programmet av Ulrika Knutson och Sven Hugo Pehrsson.

1992 lades programmet ned, men återuppstod 1994 och sändes därefter från Göteborg. Programledare var Gunnar Rehlin med Sara Kadefors som recensent. 1998 tog John Carlsson över. Carlsson, som egentligen saknade filmvetenskaplig bakgrund, lät sig biträdas av Helena von Zweigbergk, Jannike Åhlund och Ulrika Knutson, som turades om att recensera. År 2000 var det dags för Sara Wennerblom att bli programledare. Under Wennerbloms tid var Fredrik Sahlin fast recensent. Från våren 2003 till våren 2006 var Orvar Säfström programledare och recensent, från hösten 2004 assisterad av Emma Gray som recensent. Hösten 2005 tillkom Andreas Degerhammar, Göran Everdahl, C-G Karlsson, Jakob Marky, Sara Wennerblom och Helena von Zweigbergk samt våren 2006 Maria Kaneberg som recensenter. Hösten 2006 valde Säfström att lämna programmet och Helena von Zweigbergk tog över programledarrollen. Kritiken mot det nya programmet var hård och redan 2007 tog Navid Modiri och Andrea Reuter över som programledare.[1] Mottagandet blev dock inte bättre för denna upplaga och 2008 lades programmet ned för gott.

Programmet är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).


Vi firar födelsedag:
1907Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.


1948Olivia Newton-John, amerikansk sångare och skådespelare.



1980Daniel Sedin,Henrik Sedin, svenska ishockeyspelare.



1981Serena Williams, amerikansk tennisspelare.



1983Ebba Hultkvist, svensk skådespelare.




Vi lämnade er:
2003Robert Palmer, brittisk musiker.



2008Paul Newman, 83, amerikansk skådespelare och regissör.




Allt för nu

Vi är överallt

Inga kommentarer: