torsdag 12 september 2013

Historiska händelser nu och då 12 September

1921 – Det första allmänna valet till Sveriges riksdag för både män och kvinnor hålls.

Redan 1435 kallade man till ett möte i Arboga för att diskutera och besluta om rikets angelägenheter. Arboga möte har därför ibland kallats Sveriges första riksdag. Men först vid Gustav Vasas två riksmöten i Västerås 1527 och 1544 kan man tala om en riksdag med representation av de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Själva termen riksdag kom i bruk på 1540-talet. På 1600-talet skapades fastare regler för riksdagen. Utskottsväsendet växte fram. Bestämmelser infördes om vilka som skulle kallas till riksdagen och vid vilka tillfällen riksdagen skulle inkallas. Det karolinska enväldet, vars införande skedde i samverkan med riksdagen, försvagade riksdagens ställning; riksdagen blev ett lydigt redskap i kungens händer.

År 1617 fick Sverige sin första skrivna riksdagsordning, som reglerade arbetsformerna för dåtidens riksdag och hur ärendena skulle behandlas. Under 1600-talet utvecklades också systemet med propositioner, förslag från kungen till riksdagen. Riksdagen tillsatte utskott med representanter för de fyra stånden för att förhandla fram beslutsunderlag. Sedan 1500-talet hade stånden och riksdagsmännen också ett slags motionsrätt; de kunde lägga fram egna politiska förslag, som kallades besvär.

Desto större dominans fick riksdagen under frihetstiden1700-talet, då i stort sett all makt koncentrerades till ständerna. Ett partisystem, hattar och mössor, och en parlamentarism, som företer vissa likheter med nutidens, växte fram. Traditionerna i det nuvarande riksdagsarbetet, särskilt inom utskotten, går tillbaka till denna tid (för exempel på riksdagsutskott under frihetstiden, se Riksdagen 1760-62). Detta ständervälde – slutligen försvagat av ekonomiska kriser, ståndsmotsättningar och korruption – föll samman när kung Gustav III genomförde sin oblodiga statsvälvning år 1772. Makten gled sedan undan för undan över i kungens händer.

År 1809 fick Sverige en ny regeringsform. Den föreskrev en delning av makten mellan kungen och riksdagen, som fortfarande bestod av de fyra stånden. Även domstolar och myndigheter fick en självständig ställning och justiteombudsmannaämbetet inrättades. Maktdelningsläran, som skilde mellan lagstiftande, dömande och verkställande makt, utövade stort inflytande på 1809 års regeringsform som, låt vara med stora ändringar, kom att gälla till och med utgången av 1974. Riksdagsordningen tillkom år 1810.

Rösträttsfrågan kom att debatteras livligt från 1860-talet, då krav på en i praktiken allmän rösträtt fördes fram. Allmän rösträtt (men ej lika rösträtt) för män vid val till andra kammaren genomfördes år 1909. År 1918 infördes allmän och lika rösträtt för män, och år 1921 för kvinnor, och inte förrän då blev riksdagen fullt ut en demokratisk representation för hela folket.


1977 – Sydafrikanske anti-apartheidkämpen Steve Biko avlider i fängelse efter brutal misshandel.

Stephen Bantu "Steve" Biko, född 18 december 1946 i King William's Town, Kapprovinsen, död 12 september 1977 i Pretoria, Transvaal, var en sydafrikansk icke-våldsaktivist och apartheidmotståndare. Hans död 1977 var en avgörande punkt i kampen mot apartheid, då det bidrog till att slutgiltigt vända opinionen mot den sydafrikanska regeringen.

Den 18 augusti 1977 blev han arresterad i en vägspärr enligt en antiterroristlag, men inte formellt anklagad för någon specifik brottslig gärning. Han hade månaderna innan blivit arresterad på liknande sätt fem gånger. Under de följande 20 dagarna hölls han handfängslad och naken i en cell hos säkerhetspolisen i Port Elizabeth. Han fick lämna cellen endast vid förhör och blev serverad en daglig ranson av bröd, sylt, soppa och kaffe. Enligt en polissergeant åt han lite av brödet men inget annat.

Den 7 september blev han undersökt av en läkare som efter uppmaning från en polisöverste utfärdade ett intyg att Biko inte uppvisade några tecken på allvarliga skador. Följande natt försökte polisen flera gånger på nytt förhöra Biko. Den 8 september återkom läkaren på överstens uppmaning som sa att Biko inte hade urinerat det sista dygnet samt vägrade äta. Läkaren undersökte Biko igen och bad sedan att en läkarkollega också fick undersöka Biko. Läkaren fann ingen förändring hos Biko och läkarkollegan utfrågade inte Biko. Läkarna beslutade därefter att punktera Bikos lunga och åtgärden blev utförd den 9 september. Den 10 september ville läkaren förflytta Biko till ett annat fängelsesjukhus där det fanns bättre sjukvårdsresurser. Han såg ingen risk med transporten om Biko hölls under uppsikt.

Den 11 september var Biko så svårt skadad att han gled in i koma och var nästan död när polisen lastade ombord honom, fortfarande naken, i bak på en Land Rover för den över etthundra mil långa färden till Pretoria som kom att ta elva timmar. Flera timmar efter ankomsten ordinerade en nyexaminerad läkare utan annan information om Biko annat än att han vägrade äta, att dropp skulle insättas. Biko avled senare på natten den 12 september ensam på golvet i sin cell. I ett uttalande sade justitieminister Jimmy Kruger att Biko hade avlidit efter att under lång tid ha hungerstrejkat, men att han personligen inte sörjde Biko. (På afrikaans: "Dit laat my koud", direkt översatt; "Det lämnar mig kall"), ett uttalande han senare tog tillbaka efter bland annat internationella påtryckningar.

Att dödsorsaken varit hungerstrejk betvivlades av många eftersom obduktionsprotokollet inte offentliggjordes. Flera sydafrikanska tidningar, mest beryktat Rand Daily Mail och reportern Helen Zille rapporterade att dödorsaken inte alls hade varit hungerstrejk, utan att Biko istället avlidit till följd av misshandel och tortyr. Journalisten Donald Woods lyckades få Bikos skador fotograferade och bilderna publicerade i engelsk press. En medicinsk rapport av Karla Jacobsen angav att dödsorsaken varit kraftiga huvudskador.

Den 7 oktober 2003 (25 år efter dödsfallet och 9 år efter avskaffandet av apartheid) förklarade det sydafrikanska justitiedepartementet att ingen kunde ställas till svars för dödsfallet på grund av otillräckliga bevis. De förklarade att mordåtal inte kunde väckas eftersom det inte funnits några vittnen och att ingen heller kunde anklagas för vållande till annans död eller misshandel eftersom de brotten nu var preskriberade.


Vi firar födelsedag:
1913Jesse Owens, amerikansk friidrottare.



1942Linda Gray, amerikansk skådespelare.



1981Josephine Bornebusch, svensk skådespelare.



1984Petra Marklund, svensk sångare med artistnamnet September.



1988Amanda Jenssen, svensk sångare.




Vi lämnade er:
1997Stikkan Anderson, 66, svensk textförfattare, musikförläggare, affärsman, manager för popgruppen ABBA.



2003Johnny Cash, 71, amerikansk gitarrist, countrysångare och kompositör.




Allt för nu

Vi är överallt

Inga kommentarer: