tisdag 8 april 2014

Historiska händelser nu och då 7 April

1906 – Den svenska riksdagen antar en stavningsreform, som innebär att gammalstavningen tas bort från Sveriges skolor och myndigheter och att Svenska Akademiens ordlista över svenska språket ska ligga till grund för stavningen av svenska språket. Därmed avskaffas f, fv och hv som stavningar av v-ljudet och ersätts av enbart v (så att till exempel hvalf ska stavas valv), och dt ersätts av t eller tt för t-ljudet (så att till exempel rödt ska stavas rött). Pluraländelser på verb (till exempel vi gingo eller de stodo) avskaffas dock inte förrän under andra världskriget på 1940-talet.


Med gammalstavning brukar man i fråga om svenskan numera avse den stavningsnorm som tillämpades grovt räknat mellan åren 1801 och 1906. Det var den första egentliga stavningsnormen för svenska, eftersom man tidigare i större utsträckning tydde sig till eget godtycke vad gällde stavningen.


Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) är en koncentrerad ordlista utan ordförklaringar i ett band. Första upplagan utgavs av Svenska Akademien år 1874 och den trettonde och senaste år 2006. Till och med den sjunde upplagan år 1900 var verkets namn Ordlista över svenska språket.


År 1906 infördes officiellt en stavningsreform, då gammalstavning med dt avlöstes av nystavning med t (tt), samt f, fv, hv och w alla ersattes av v. Bokstaven q utmönstrades helt, men kom att leva kvar i svenskan genom lånord från andra språk, t ex quisling, aquavit och queer (quisling kom snabbt med i ordlistan efter andra världskriget). Inom Svenska Akademien var meningarna delade om nyheterna, och ingenting hände egentligen förrän 1916, då man brådstörtat fick ge ut en mindre lista med ny stavning som motvikt till diverse inofficiella förteckningar som snabbt kommit ut på privat initiativ.


Det var egentligen först därefter som svenska språket genom SAOL fick en gemensam stavningsnorm. En ledstjärna var att stavningen någorlunda skulle avspegla uttalet i vardagligt tal för en majoritet av svenska folket. Därvid standardiserades stavningen för vissa ord på t ex e/ä. Det ledde till växlingar i bägge riktningar för ord som tidigare hade haft vacklande stavning både bland vanligt folk och i tryck - men däremot inte nödvändigtvis hade vacklat i SAOL. Exempelvis utmönstrades pels till förmån för päls medan pängar (använt av t ex Pär Lagerkvist i brev) reformerades till pengar och efventyr till äventyr. "Sverige" kunde vid början av 1900-talet stavas både Schwärje och Sverge - när Selma Lagerlöf skrev Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige uppmanades hon av de pedagoger som beställt boken att använda namnformen Sverge, men vägrade.


Tidigare har bokstaven "w" sorterats in under "v" men från och med den trettonde upplagan (2006) avhandlas "w" som en egen bokstav, placerad mellan "v" och "x".










1971 – De båda kroaterna Miro Barešić och Anđelko Brajković tar sig in på Jugoslaviens ambassad i Stockholm och skottskadar ambassadören Vladimir Rolović, som avlider av skadorna den 15 april. De båda kroaterna är medlemmar i den fascistiska och extremnationalistiska rörelsen Ustaša och genomför dådet som ett led i kampen för att Kroatien ska bli fritt från Jugoslavien. Målet uppnås först 20 år senare, när Jugoslavien i början av 1990-talet faller samman och dess delstater blir självständiga.


De två gärningsmännen, Miro Barešić och Anđelko Brajković, 20 respektive 22 år gamla, tog sig in i ambassaden på Strandvägen, Stockholm, morgonen den 7 april, efter att ha kört dit i en bil tillsammans med tre andra kroater. Inne på ambassaden uppehöll de sig vid en pulpet i vänterummet. De hade innan dess frågat om blanketter för ansökan om sjömanspass och detta var troligtvis för att inte väcka misstankar.


När Barešić och Brajković såg att ambassadör Rolović hade anlänt och tagit av sig sin ytterrock i receptionen så drog de två männen sina pistoler, Barešić skrek "vi är beväpnade!" och slog Rolović över ansiktet med pistolen, trängde in Rolović i dennes arbetsrum och blockerade dörren. Därefter slogs han återigen över axeln av Barešić och tvingades ned i en stol. De två männen band ambassadören i stolen i armar, ben och kropp och drog ett tjockt läderskärp runt hans hals så att han skulle kvävas av sitt blod. Först avfyrades två skott inne i rummet, ett tredje skott som gick genom dörren träffade ambassadsekreterare Mira Stempilhar, och därefter avlossades ytterligare flera skott. Ambassadören hade träffats av pistolkulor i både ansiktet och magen. Enligt utredningarna efter mordet var det Brajković som tog upp sin pistol och satte i ambassadörens mun och avlossade ett skott när Barešić såg att polisen närmade sig. Barešić tog även upp ett porträtt av Tito som han sedan kastade ut genom fönstret.


Under den stund de var inne på Vladimir Rolovićs kontor vandrade de också ut till en av balkongerna och tittade ut genom fönstren under vilka folkmassor, media och räddningstjänst nu hade samlats. Enligt Barešićs utsagor i polisens vittnesmål samt Brajkovićs egna intervjuer med utredarna så gick Brajković ut på balkongen och urinerade på sina händer för att få bort blodet han fick på sig efter att ha bundit fast Rolović i stolen.


Polisen stormade ambassaden omedelbart, och lyckades övertala gärningsmännen att lägga ner sina vapen och låta sig gripas. De kastade ut sina pistoler genom dörren, greps, fördes ut och utanför byggnaden skrek de båda männen "länge leve Ante Pavelić!" och "leve den Oberoende staten Kroatien!"


Ambulansmän förde ut de skadade efter dådet. De båda andra som blev beskjutna överlevde, men ambassadör Rolović avled den 15 april av de skador han fått. En ambassadtjänsteman skadades av glassplitter när han hoppade ut genom ett fönster från byggnaden.


Tre andra kroater greps senare, bland annat när en av gärningsmännens kompanjoner besökte en polisstation för att försöka få reda på vart gärningsmännen hade tagits, två för delaktighet och en för att ha organiserat händelsen.




Vi firar födelsedag:
1941 – Gorden Kaye, brittisk skådespelare




1952Ewa Munther, svensk skådespelare och präst



1954Jackie Chan, kinesisk skådespelare





1956 – Maria Johansson, svensk skådespelare och regissör





1964Russell Crowe, australisk skådespelare







Vi lämnade er:
2012Mike Wallace, 93, amerikansk journalist, känd från bland annat nyhetsprogrammet 60 Minutes (född 1918)




2013Björn Lönnqvist, 68, svensk illusionist, konstnär, föreläsare och rekvisitör med artistnamnet Johnny Lonn (född 1944)







Allt för nu


Vi är överallt

Inga kommentarer: