Mitt liv med AIK & LCHF: Historiska händelser nu och då 6 April

1896 – Sedan den franske greven och historikern Pierre de Coubertin två år tidigare har grundat de olympiska spelen, för att försöka öka förståelsen mellan världens länder och folk genom sportevenemang, invigs de första moderna spelen i den grekiska huvudstaden Aten (som en ärebetygelse åt Grekland, där de antika spelen hölls) och pågår fram till 15 april. Spelen hålls sedan vart fjärde år på olika orter världen runt, med undantag för 1916, 1940 och 1944, då de ställs in på grund av de pågående världskrigen.

Pierre de Coubertin, född 1 januari 1863 i Paris, död 2 september 1937 i Genève, var en fransk baron, idrottsledare, pedagog, författare och tidningsutgivare. Han skapade de moderna olympiska spelen.

Efter att nya arkeologiska fynd (kanske framför allt tysken Ludwig Curtius) ökat intresse för de antika olympiska spelen tillkännagav de Coubertin 1892 att de olympiska spelen skulle återupptas, och var med och bildade den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) 1894. de Coubertin var påverkad av det gamla grekiska idrottsidealet om samspelet mellan kropp och själ och blev tidigt övertygad om vikten av fysisk fostran för utvecklingen av unga människor. Han hävdade också betydelsen av internationella idrottstävlingar för att hindra stridigheter mellan nationerna och skapa fred.

Genom att de ursprungliga reglerna, föreslagna av Pierre de Coubertin själv, innebar att IOK-ordföranden skulle komma från det land där de olympiska spelen skulle hållas, blev greken Demetrius Vikelas kommitténs förste ordförande sedan denne övertygat IOK om att de första moderna spelen skulle hållas i Aten 1896. de Coubertin var därefter IOK:s ordförande mellan 1896 och 1925.

Att notera

Amerikanen James Connolly blev den förste segraren i moderna olympiska spel. Han vann tresteg på 13,71 meter.
Den förste grekiske OS-mästaren blev fäktaren Leon Pyrgos som vann master-klassen i florett.
Den grekiske bonden Spyridon Louis vann den nya grenen maraton. Tiden var 2.58,50.
De amerikanska bröderna John (1:a) och Sumner Paine (2:a) blev de första syskonen att placera sig etta och två i en olympisk gren, nämligen militärrevolver.
Viggo Jensen blev, genom segern i tyngdlyftning (tvåhandslyft), Danmarks förste olympiske segrare.
Sverige deltog med endast en man, Henrik Sjöberg. Fastän han då var Sveriges bäste längdhoppare och höjdhoppare, var han inte kandidat hos vare sig Svenska Idrottsförbundet eller något annat förbund. Han och hans förening tog saken i egna händer och ordnade anmälan och resan dit ner. Så kunde man göra på den tiden. Han deltog i 100 meter löpning, längdhopp där han slutade sexa på 5,80 meter, höjdhopp där han slutade fyra på 1,60 meter, diskus där han slutade sjua och hopp över häst. Fastän han placeringsmässigt var klart godkänd, återvände han helt okänd till Stockholm.

Sporter

Arenor

Panathinaikostadion - friidrott, gymnastik, tyngdlyftning och brottning
Zappeion - fäktning
Kallithea - skytte
Athens Lawn Tennis Club - tennis
Neo Phaliron Velodrome - cykling
Zeabukten - simning

1948 – Finland och Sovjetunionen undertecknar ett fördrag om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd, vilket ska gälla i tio år, men kommer att utgöra grunden för de finländsk-sovjetiska relationerna fram till 1992. Avtalet blir inte den försvarsallians, som man har funderat på sedan slutet på fortsättningskriget 1944, men den finländske presidenten Juho Kusti Paasikivi anser att det är ett sätt att säkra Finlands självständighet gentemot Sovjet och faktum är att Finland inte blir en sådan buffertstat som många andra östeuropeiska länder i Sovjets närhet blir under kalla kriget.

VSB-avtalet, Vänskaps-, samarbets- och biståndsavtalet även Fördrag om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd, finska Ystävyys-, yhteistyö- ja avunantosopimus (YYA-sopimus), fördrag mellan Finland och Sovjetunionen som var basen för ländernas relationer 1948-1992.

Redan 1945 hade president Mannerheim börjat fundera på ett försvarsavtal mellan Finland och Sovjetunionen och statsminister Paasikivi stödde denna tanke. Men Sovjetunionen hade kommit överens med de andra allierade att inte ingå några avtal med något besegrat land innan fredsavtal hade slutits. När detta hade skett väntade man i Moskva på att Finland skulle ta ett initiativ i frågan men då var Paasikivi inte längre intresserad eftersom man börjat få ekonomiskt bistånd av USA. Men i ett brev den 22 februari 1948 föreslog Stalin för Paasikivi att länderna skulle ingå ett avtal om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd. Paasikivi hävdade inför omvärlden att Sovjetunionen hade legitima säkerhetsintressen att försvara och utgick från att Sovjetunionen endast hade defensiva ambitioner och genom att gå Sovjetunionen till mötes kunde Finlands självständighet säkras.

Den 6 april 1948 undertecknades Fördrag om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd, VSB-fördraget. Fördraget skulle gälla i tio år och innebar att om någon försökte anfalla Sovjetunionen över Finlands territorium skulle Finland inom sitt territorium bekämpa denna fiende och kunna be Sovjetunionen om militärt bistånd. Trots namnet var det inte fråga om ömsesidigt bistånd, Finland förbehöll sig rätten att vara neutral vid krig mellan Sovjetunionen och andra stater om Finland inte anfölls.

Vi firar födelsedag:
1944 – Viveca Lärn, svensk författare och journalist