fredag 4 april 2014

Historiska händelser nu och då 4 April

Mycket har förändrats under detta år som jag skrivit inläggen läs vad jag skrev förra året
http://aiklchf.blogspot.se/2013/04/historiska-handelser-nu-och-da-4-april.html


1949 – Representanter för tio europeiska länder (Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal och Storbritannien) och två nordamerikanska (Kanada och USA) undertecknar den så kallade Atlantpakten i Washington, D.C. och bildar därmed försvarsalliansen Nato (North Atlantic Treaty Organization). De ingående länderna lovar varandra ömsesidigt bistånd i händelse av att något av dem blir angripna och ett angrepp på ett av medlemsländerna ska ses som ett angrepp på hela alliansen. Som ett svar på detta bildas inom Östblocket några år senare en liknande allians, som får benämningen Warszawapakten under Sovjetunionens ledning. Under kalla kriget står allianserna mot varandra, men sedan Warszawapakten har upplösts efter dess slut har flera av paktens forna medlemmar gått med i Nato.


Historia

Bakgrund och bildande

En direkt föregångare till Nato var Brysselpakten, som ingicks 1948 av Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien, och som i sin tur hade föregåtts av bi- och trilaterala avtal mellan några av dessa länder omedelbart efter andra världskriget. Andra världskriget hade visat behovet av att samordna ländernas försvar inför eventuella framtida krigshot, och kalla krigets inledning visade att ett sådant hot redan var en realitet.


Grunden för Nato är Nordatlantiska fördraget (North Atlantic Treaty), ett avtal om kollektivt försvar som undertecknades den 4 april 1949 av de europeiska staterna Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal och Storbritannien samt de nordamerikanska staterna USA och Kanada. Anledningen var fruktan för Sovjetunionens ökade maktposition i Europa, speciellt efter kommunisternas maktövertagande i Tjeckoslovakien 1948. Kärnan av traktaten är artikel V, som fastslår att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp mot hela alliansen. Själva Nordatlantiska fördragsorganisationen bildades 1951 för att organisera Atlantpaktens kollektiva försvar.
Med upptrappningen av kalla kriget på 1950-talet och utbrottet av Koreakriget, kom Västtyskland med som medlem 1955. Sovjetunionen svarade med att grunda Warszawapakten samma år.

Kalla kriget

1966 drog sig Frankrike ur Natos gemensamma militärkommando på grund av att Frankrikes president Charles de Gaulle menade att det gemensamma militärkommandot i för hög grad främjade USA:s intressen och hämmade Frankrike från att främja sina egna nationella intressen. Frankrike kvarstod dock som politisk medlem av Nato. Detta ledde till att Supreme Headquarters Allied Powers Europe (SHAPE) flyttades från Paris till Mons i Belgien. Först 1993 blev Frankrike en fullvärdig medlem igen. De båda ärkefienderna Grekland och Turkiet blev medlemmar 1952. I anslutning till Cypernkrisen 1974 trädde Grekland ur i protest mot att Nato inte bidragit till en rättvis lösning i Cypernfrågan eller lyckats förhindra väpnade konflikter mellan dess medlemsstater. 1980 återinträdde dock Grekland.
Spanien blev medlem i Nato 1982, och från slutet av 1990-talet har flertalet nya medlemsstater från det tidigare Östblocket kommit till.

Efter kalla kriget

Efter att Warszawapakten och Sovjetunionen upplösts 1991 har Natos uppgifter i viss mån omdefinierats av medlemsstaterna. Ett nytt koncept antogs som öppnar för att Nato kan ingripa utan att någon av medlemsstaterna varit utsatt för ett direkt angrepp, kallat icke-artikel 5-krishanteringsoperationer. Konceptet har varit omstritt på grund av att det också öppnar för interventioner utan ett tydligt beslut från Förenta nationerna (FN). 1995 ingrep Nato i Bosnienkriget efter ett FN-beslut. 1999 gick Nato till krig mot Jugoslavien utan att det förelåg ett beslut om ingreppet från FN (Kosovokriget).

Krigen på Balkan

Under 1990-talet kom Nato att delta aktivt i strider för första gången. Den 28 februari 1994 sköt Natostyrkor ned fyra bosnienserbiska flygplan i flygförbudszonen i centrala Bosnien och Hercegovina. Uppdraget att upprätthålla flygförbudszonen hade inletts såsom FN-uppdrag ett år tidigare, den 12 april 1993. Under 1995 genomförde Nato uppemot 3 400 flygangrepp mot serbiska mål, vilket bidrog till att Daytonavtalet undertecknades i december samma år.


Den 24 mars 1999 inledde försvarsalliansen en elva veckor lång bomboffensiv mot dåvarande Jugoslavien, efter att den jugoslaviska regeringen vägrat underteckna det så kallade Rambouilletavtalet. Målen för angreppen låg även långt inne i Serbien, och skadorna på infrastrukturen blev omfattande. Offensiven inleddes utan en formell krigsförklaring. Jugoslavien protesterade mot offensiven och hävdade att det var ett angreppskrig i strid mot FN-stadgan. Kriget i Kosovo upphörde den 11 juni 1999 då den jugoslaviske ledaren Slobodan Milošević accepterade FN:s resolution 1244. Nato var därefter med om att bygga upp KFOR, en Natoledd fredsbevarande styrka med FN-mandat.

Efter den 11 september 2001

Efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 aktiverade Nato för första gången artikel V. USA valde att gå till krig mot Afghanistan på egen hand. Efter att talibanregimen i Afghanistan störtades hade Nato kommando över ISAF-styrkorna som hade mandat från FN att vara en stabiliseringsstyrka i Afghanistan. Inom Nato har det dryftats om ISAF ska delta mer aktivt i USA:s och Afghanistans nya regerings krig mot talibanerna och andra grupper. 2003 beslutade Nato att utvidga det verksamma området för ISAF från Kabul till hela Afghanistan. I den första omgången har styrkorna utplacerats i övriga områden i norr som har varit förhållandevis lugna. Hösten 2005 påbörjades processen med utplacering av ISAF-styrkor i de mer oroliga områdena i söder.


Nato var inte direkt involverat då USA tillsammans med en ”koalition av villiga” gick till krig mot Irak våren 2003. Före krigsutbrottet blev även artikel IV, som fastslår en medlemsstats rätt till konsultationer och gemensamma försvarsförberedelser, aktiverad av Turkiet. Turkiet fruktade att landet kunde bli utsatt för ett motangrepp från Irak eftersom USA använde Turkiet som bas för angreppet mot Irak. Situationen var nära att utlösa en kris i Nato på grund av att Frankrike, Tyskland, Belgien och Luxemburg, som var starkt emot USA:s planer på att angripa Irak, länge vägrade delta i gemensamma försvarsförberedelser under situationen som förelåg. Efter att Saddam Husseins regim i Irak störtats har Nato haft ansvar för att träna säkerhetsstyrkor för de irakiska myndigheterna.

Berlin plus-avtalet

Berlin plus-avtalet är ett omfattande paket av avtal mellan Nordatlantiska fördragsorganisationen och Europeiska unionen (EU), som undertecknades den 16 december 2002. Med detta avtal får EU möjlighet att använda Natos resurser i händelse av en internationell konflikt, under förutsättning att Nato självt inte vill agera – den så kallade rätten till första vägran. Endast om Nato vägrar agera kan EU göra det, om den så önskar.








1973 – Skyskrapekomplexet World Trade Center i New York invigs officiellt och den norra skyskrapan är under en kort tid världens högsta byggnad (redan samma år invigs dock Sears Tower i Chicago, som blir ännu högre). Tornen började byggas 1966 och redan 1970 har de första hyresgästerna börjat flytta in. De finns sedan kvar fram till 11 september 2001, då de förstörs i en terroristattack.


Tvillingtornen

Det norra tornet (torn 1) tog emot de första hyresgästerna i december 1970 och färdigställdes i december 1972. Det var 417 meter högt upp till taket och med masten som monterades upp 1978 ytterligare cirka 109 meter. Det södra tornet (torn 2) tog emot de första hyresgästerna i januari 1972 och stod klart i juli 1973. Det officiella öppnandet av tvillingtornen ägde rum den 4 april 1973. Det södra tornet hade en liten helikopterplatta, saknade antenn/spira och mätte drygt 415 meter upp till taket och ungefär 417 meter upp till observationsdäcket som öppnades i december 1975. Det norra tornet var då världens högsta byggnad. Efter att den drygt 109 meter höga masten monterats upp på det norra tornet 1978 så var dess totalhöjd 526 meter, 84 meter högre än Empire State Buildings totalhöjd på 442 meter. Ser man endast höjden upp till taken så var norra och södra tornen 36 respektive 34 meter högre än Empire State Buildings 381 meter. Sin position som världens högsta byggnad fick det norra tornet bara behålla under en kort period, redan innan tornen var färdigbyggda hade arbetet påbörjats med att bygga Willis Tower (tidigare kallat Sears Tower) i Chicago vilket blev 442 meter högt upp till taket då det var färdigbyggt 1973 och 527 meter totalt sett då en extra mast monterades upp 1982. World Trade Centers tvillingtorn behöll dock rekordet med flest våningar av alla byggnader i världen tills Burj Kalifa stod klart hösten 2009.


Norra tornets tak var ej öppet för allmänheten utan endast för tekniker. Det saknade skyddsräcke till skillnad från det södra tornet som hade både ett räcke runt observationsdäcket och ett antisjälvmordsstängsel placerat en bit ner ovanpå på taket. Tack vare att observationsdäcket låg en liten bit upp från antisjälvmordsstängslet så kunde sikten vara helt fri till skillnad mot till exempel Empire State Building där sikten till viss del störs av det närliggande stängslet.


I södra tornet fanns Top of the World Trade Center Observatories-däcket som bestod av både ett observationsdäck på taket som utgjordes av våning 110 samt ett inomhusobservationsdäck på våning 107. För att komma dit fick man köpa en biljett och därefter åka direkthiss från lobbyn till inomhusdäcket. Därifrån gick sedan rulltrappor till taket. På observationsdäcket inomhus fanns lite olika snabbmatsrestauranger, bland annat Sbarro och affärer där man kunde köpa souvenirer, godis med mera. I båda observationsdäcken så fanns det myntaktiverade kikare. Kön till biljettkassorna och hissarna i lobbyn som ledde upp till observationsdäcket var dagligen ofta lång av både inrikes- och utrikesturister då det var en av New Yorks mest popuplära turistattraktioner.


Efter bombningen av World Trade Center 1993 tillkom en säkerhetskontroll vid besök av södra tornets observationsdäck med bland annat metalldetektorer liknandes dem som finns på flygplatser.


I norra tornet fanns från våren 1976 restaurangen Windows on the World och senare även Wild Blue på våningarna 106 och 107 samt barerna Greatest Bar on Earth och Cellar in the Sky på våning 107, de var New Yorks mest populära och kända restauranger och barer och bland världens högst belägna. De var väldigt välbesökta av turister och rika affärsmän och för olika arrangemang som bröllop och liknande, det attraktiva läget gjorde att prislappen var ganska hög, framförallt för Windows on the World och Cellar in the Sky. Windows on the World stängdes efter bombningarna 1993 och öppnades igen 1996. Det fanns även restauranger, gallerior och affärer med mera under komplexet, intill tunnelbanestationen.


Efter att WTC:s tvillingtorn fallit i september 2001 blev Empire State Building återigen New Yorks högsta byggnad men passerades i april 2012 av det nya tornet One World Trade Center (tidigare kallat Freedom Tower) och kommer senare även att passeras av Two World Trade Center.
Av de 110 våningarna var 8 (7-8, 41-42, 75-76 och 108-109) avsatta för teknisk service medan de övriga våningarna bestod av öppna ytor, det vill säga det fanns inga innerväggar i tornen, förutom närmast stommen. Varje våning hade en yta på cirka 3 500 m² som kunde användas som kontorsyta. Hela komplexet hade en areal av strax över en km². Under 1990-talet hade cirka 500 företag, framför allt inom finanssektorn, kontor i byggnaderna.


Tvillingtornen var bland de första skyskraporna att byggas med så kallade sky lobbies, det vill säga våningsplan där man fick byta hiss om man skulle högre upp i byggnaden. Dessa var lokaliserade på 44:e och 77:e våningarna. Dessa bytespunkter möjliggjorde att hissarna kunde utnyttjas maximalt samt att de kunde konstrueras så de tog upp minimalt med plats i byggnaden. Denna lösning gjorde att lokalhissarna kunde ha samma schakt, vilket gjorde att schakten kunde vara färre till antalet och på så vis spara plats som istället kunde användas som kontor. Det fanns också direkthissar från lobbyn upp till båda bytespunkterna och till de högst belägna delarna i båda tornen. Totalt så fanns det 99 hissar i varje torn.




Vi firar födelsedag:
1928 – Jimmy Logan, brittisk skådespelare (död 2001)






1944Craig T. Nelson, amerikansk skådespelarepolischef "Jack Mannion" i polisdramat The District (2000–2004),



1944Erik Pettersson, svensk cyklist med smeknamnet Fåglum efter sin födelseort




1957Peter Englund, svensk historiker och författare, ledamot av Svenska Akademien från 2002 och dess ständige sekreterare 2009–





1991Jamie Lynn Spears, amerikansk sångare och skådespelare








Vi lämnade er:
1973Gösta Knutsson, 64, svensk radioman och barnboksförfattare (född 1908)





2011 – Scott Columbus, 54, amerikansk trumslagare, bland annat i heavy metal-bandet Manowar (född 1956)









Allt för nu


Vi är överallt

1 kommentar:

Veiken sa...

Dom flesta historiska händelserna kommer jag ihåg. Vissa väl andra bara lite svagt!
PS. Jag vet att du är AIK:ae i själ och hjärta. Jag har mejlat Johan Segui och fått svar idag. Inläggen ser du på min blogg!