torsdag 3 april 2014

Historiska händelser nu och då 3 April

1783 – Den amerikanske parisambassadören Benjamin Franklin och den svenske greven Gustaf Philip Creutz undertecknar i Paris en vänskaps- och handelstraktat å sina länders vägnar. Detta blir det första avtal USA sluter med ett land, som inte är direkt involverat i det ännu pågående amerikanska revolutionskriget och Sverige blir därigenom det första neutrala landet, som erkänner den nya amerikanska unionen.


Svensk-amerikanska vänskaps- och handelstraktaten var ett avtal som undertecknades 3 april 1783 i Paris mellan USA och Sverige. Avtalet etablerade en handelsallians mellan dessa båda länder och undertecknades under det amerikanska revolutionskriget. Avtalet undertecknades av de båda sändebuden Benjamin Franklin och Gustaf Filip Creutz.


Bakgrund

1783 var Benjamin Franklin USA:s ambassadör i Paris och den 28 september 1782 hade han av kongressen fått uppdraget att vara sändebud till kung Gustav III av Sverige. Eftersom Franklin verkade i Paris fördes diskussionerna med den svenske ambassadören vid franska hovet, greve Gustaf Filip Creutz.
Den 3 april 1783 skrev de båda under avtalet. Detta var det första avtal USA undertecknade med ett annat land, som inte var direkt involverat i revolutionskriget. Sverige blev därför det första neutrala landet, som erkände den unga amerikanska republiken.


Bestämmelser

  • Fred och vänskap ska råda mellan USA och Sverige
  • Ömsesidig Mest-gynnad-nation-status med hänseende till handel och sjöfart
  • Ömsesidigt skydd av alla fartyg och all last när de befinner inom amerikansk eller svensk jurisdiktion
  • Ömsesidig rätt för det ena landets medborgare att äga mark i det andra landet
  • Ömsesidig rätt för länderna att genomsöka ett fartyg från det andra landet, som kommer från en fiendehamn, i jakten på kontraband
  • Ömsesidig rättssäkerhet om kontraband hittas på ett allierat fartyg och endast när det officiellt har blivit förklarat kontraband får det beslagtas
  • Ömsesidigt skydd av krigsfartyg och kapare och deras besättningar från skada av det andra landet och böter om brott mot denna punkt sker
  • Återlämnande av stulen egendom, som har tagits av sjörövare
  • Rätt för krigsfartyg och kapare att fritt föra med sig fartyg och gods erövrade från fiender
  • Ömsesidigt bistånd, skydd och skyddshamn till både krigs- och handelsfartyg under kris på det andra landets territorium
  • Ingendera sidan får tillåta kapare mot det andra landet eller tillåta kapare från något av ländernas fiender att ankra i hamnar i det egna landet
  • Ömsesidig rätt att bedriva handel med det andra landets fiender, så länge handelsvarorna inte är kontraband
  • Om Sverige och USA skulle bli fiender ska nio månaders skydd för handelsfartyg råda i fiendehamn
  • För att undvika bråk mellan länderna måste alla fartyg medföra pass och godsdeklaration
  • Om två fartyg från de båda länderna möts ska krigsfartyg och kapare hålla sig utom räckhåll för kanoner, men har rätt att borda handelsfartyg för att inspektera deras pass och godsdeklaration
  • Ömsesidig rätt att inte mer än en gång behöva bli utsatt för att ett fartygs last inspekteras
  • Ömsesidig rätt att ha konsuler, vicekonsuler, agenter och kommissarier i det andra landets hamnar








2008 – Lidragatan i Cyperns huvudstad Nicosia, som har varit stängd med en mur sedan 1964, öppnas, vilket är ett första steg mot en lösning av Cypernfrågan (att ön sedan den turkiska invasionen 1974 är delad i en nordlig, turkisk del och en sydlig, grekisk del).


Cypernfrågan är den komplicerade och internationellt infekterade frågan om Cyperns folkrättsliga, och specifikt statsrättsliga, status och förhållande, samt upprätthållandet av den inre och yttre freden och säkerheten. Frågan har dominerat Cyperns politik sedan den blev en brittisk kronkoloni 1925, men problemen och förutsättningarna har förändrats under åren till följd av självständighetsförklaringen 1960, inbördeskrig, konflikter och delningen av ön vid krisen 1974 då den norra delen, Nordcypern, ockuperades av Turkiet, en delning som består än idag.


Delvis kan frågan betecknas som en etnisk konflikt mellan de grekcyprioter och turkcyprioter som lever på ön; de båda grupperna har under 1900-talet strävat efter olika lösningar. Traditionellt har grekcyprioter strävat efter enosis, förening med Grekland, och turkcyprioter taksim, en delning och förening med Turkiet. Grekcyprioterna har dock allt mera övergivit enosis för målet om en självständig enhetsstat, som omfattar hela ön. Andra aktörer än cyprioterna själva, är Storbritannien, Grekland och Turkiet, EU, samt FN, som sedan 1964 har en permanent fredsbevarande styrka förlagd på Cypern, Unficyp. Under 2000-talet och genom Kofi Annans ingripande, har frågan verkat vara närmare en lösning, i form av en cypriotisk federation, med grek- respektive turkcypriotiska delstater.




Vi firar födelsedag:
1961Eddie Murphy, amerikansk skådespelare, ståuppkomiker och sångare





1968Sebastian Bach, kanadensisk sångare





1972Jennie Garth, amerikansk skådespelare





1973Vanna Rosenberg, svensk skådespelare och sångare





1973Andreas Carlsson, svensk musikproducent och låtskrivare







Vi lämnade er:
1952Albin Hagström, 46, svensk företagare, grundare av instrumenttillverkaren AB Albin Hagström (född 1905)



2002Fad Gadget, 45, brittisk syntmusiker (hjärtattack) (född 1956)







Allt för nu


Vi är överallt

3 kommentarer:

Kenneth sa...

Hej hopp tillbaka i bloggvärlden

Henrik Olsson sa...

Eddie Murphy gillar vi! :)

Jag och mina ungar sa...

Mycket intressant!
Ja, cykla det sitter!